Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
48 1593
contentiose ex pulpito interpellatus est a preside pastor Upsal. d:r
Joachimus, ut deposita sua mussitatione, quam forte sub priori sessione
sparserat, de applicatorio misse sacrificio suam ingenue defendendam
susciperet sententiam. Fatebatur Joachimus se missam pro sacrificio
quodam habere. Quali, dixit preses? Pro applicatorio et quidem per
fidem, inquit alter. Hanc nactus occasionem preses acerbius in illum
invehebatur, quod contra usum ecclesie phrasin reiectam introduceret.
Hac violentia suffusus d:r Joachimus non ausus est suam ulterius prose-
qui sententiam in tanta hominum corona.
D: Den 3 martii blef prima sessio circa octavam — — — tå blefvo
ock the 12 assessores utvalde, hvarefter desamma uppräknas som i B, utom
att i st. f. Ericus Jacobi och Jacobus Erici upptagas mag. Olof i Giäfte och
dn. Clemens i Vadstena. Messenius-Werving ha samma namn som D,
men dessutom Ericus Jacobi, sålunda 13 assessorer. Enligt D skulle vidare
biskopen i Strängnäs hjälpt till vid förklaringen af teserna samt på e. m.
talat myckit beskedeligen de ecclesia catholica. Episcopus Aboensis gaf ock sin
mening tilkänna. E uppräknar de 7 teserna, hufvudsakligen på svenska,
och delvis i frågeform. Efter den 7:de tesen fortsättes: vin. Preter tria
etiam symbola confessionem Augustanam agnoscimus. Nona thesis est de-
claratio superiorum. Härefter vidtager den för E egendomliga delen eller
den korta utläggningen af Augsburgska bekännelsens artiklar. — F omnämner
redan under denna dag antagandet af Augsb. bekännelsen såsom symbolum
fidei et testimonium consensus cum reformatis Germania ecclesiis, och hänför
oriktigt till samma dag den första behandlingen af Petri Pauli skrift samt de
yrkanden, som isynnerhet af Erik Skepperus den 5 mars på e. m. framstäldes.
Den 4 mars.
C.
Quarta die martii, die dominica, presidi dabatur quies et publice
preter ordinaria sacra nil pertractatum.
Enligt D höll denna dag d:nus Joachimus missam efter then gamla hand-
boken; biskopen i Strängnäs hade concionem sub summa missa i hertig Karls när-
varo; i aftonsången predikade dn. Ingebertus concionator Holmensis. — FE. hänför
oriktigt till denna dag den andra sessionen, som egde rum den 3 mars på e. m.
Den 5 mars.
A.
Tertia sessio die 5 martii.!) Quze& duravit ab hora 7 in 11.
Upläs[t]es och explicerades 10, II, 12, 13, 14, 15, 16, 17, 18, 19 articuli
cum recapitulatione priorum, och i midlar tidh blefvo 28 af the lärdaste
’) Afskriften tillägger här que erat dies D., hvilket är oriktigt, för så vidt D
skall beteckna dominica, då söndagen inföll d. 4 mars. Som endast D är utskrifvet,
har emellertid afskrifvaren måhända märkt felet och hejdat sig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
