Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
268 1594
förstå, thett icke skedde therföre, att vi icke vele stadfäste våre trogne
undersåter alle här uthi riket theres frie religion, hvilket vi them til-
förende lofvat och tillsagt hafve, men derföre att jemte religionen blef
mycket af oss b at, som är vår kongelige höghet förnär och oss
icke uthan flere ständers samtycke bör effterlate och bejake.
Fempte, skal och gifves undersåterne tilkenne, att såsom vi uthi
alle måtte gerne vele sökie alles theris och menige riksens bäste och
långlige välferd, så vele vi och bland annet beflite oss om, att thett
kunne komme till en godh fridh medh Ryssen, derföre vi och alrede
hafve stält vårt fulmachtz bref åstadh till nå
sigh på samme fridzhandel skole bruke lathe, vele och än yterligere
sre vare trogne men, som
gh
hafve skal, som till godhe saker kunne tiene, theruthinnan och menige
riksens stenders vetskap och samtyckie endeligen vill behöfves.
Siette, effter thett stor oordning är opkommen, Gudh bättre, uthi
afferde till samme handel af vår rådh, som sådane beskedh medh
riket för den långvarigh feigd skull, ther egenom thett ringe myntet
är blefvet slagit, ther af dyr tidh och oköp fölgt hafver, så skal välbe:te
her Claes Flemming late undersåterne förstå, att vi nu late förbättre
myntet och slätt så gått, som thett var uthi vår salige käre her
fadherfadhers konung Gustafs tidh, och aldeles så gott som thett blef
slaget på the år 75, 76 och till thett år 90 uthi vår elskelige käre och
salige her fadhers höglofligh i hughkommelse regementz tidh. Välbe:te
her Claes Flämming må och då strax göre en alfvarsam förmaning till
undersåterne att, mädhan myntet nu blifver så gått som thett är bäst
hos alle Sverigis rikes omliggende och omgräntzede kongeriker, fursten-
dömer och städher, att the då sielfve thett icke vanvyrde, uthan fast
heller hielpe till att oprope och nampngifve them, som the förnimme
thett förachte, på thett att sådane måtte bekomme theres tilbörligit
straff, andre se ther vidh och den ordning, som giort blifver, obråtz-
ligen hålles, undersåterne sielfve till gagn och godhe.
i att vi och framdeles gerne vele,
Siuende och yterste, late fö
thett meste oss står till görendes, att komme all ytermere oordning
af väge och så laget att alle, både krigsfolk och andre, kunne blifve
tilfridz stäldte, effter som tidhen och thette riks lägenhet mest kan
tilsäilje och medhgifve, ther till the sigh fast förlate måge, blifvendes
vidh den trohet, som the äre oss effter c
fföreningen medh förplichtede,
och ther emot af oss förvente all ynnest och nåde.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
