- Project Runeberg -  Svenska riksdagsakter jämte andra handlingar som höra till statsförfattningens historia. Under tidehvarfvet 1521-1718 / 3. delen. I. 1592-1594. II. 1595-1597 /
284

[MARC] With: Emil Hildebrand, Oscar Alin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

284 1594

Omsider uttredde ochså ridderskapet med den gemene adel, kom
och der till medh någre af riksens råd, och seden de ärendet att
[2:och] hele handelen grundeligen öfvervägedt hade, trädde the sampt-
ligen ned i collegium och förde her Carl Sture ordet för alle ständer
i alles the andres nampn, förklarendes sigh med vidlyfftige beprydelige
ord, att ridderskapet och gemene adel äre aldeles enige med de förre
ständers förklarede inlagde betänkiande både om erkebispens confirma-
tion, i så måtte att de kende den aldeles god för archebiskop, som
meste rösten in concilio af menige prester:
ingen annen. Icke ville de heller, at nå

apet bekommit hade, och
sot papistisk hus här i riket

inrymes skulle, mykit mindre någon af de affellinger blifve betrodt til

någet ämbete förestå antingen andeligh eller verlzligit och öfver alt
detta fornempda, allom aldeles otrodt och obetäncht, lade de till thetta
för:da, at om någon af ridderskapet afvike ifrån denna vår retta och i
den helige skrifft grundade religion eller framdeles sielf eller hans
barn afvika ville till den papistiske läran, henne styrkia eller sin barn
dertill holla, den ville de icke allenast aldrig helsa eller hålle för en
erlig person, uthan och derutöfver tvinga ifrån sin arfsrätt och lefva
den näste erfvinger.”

a) E slutar här. D fortsätter: Det och syntes vara en orsak hvarföre Flemmingen
bevächkte sig.

Den 12 februari.

A.

12 febr. blef intet förhandlat, utan thet concept, som giordt var,
blef skriffteligen författat och sändt til adelen med bispen i Vesterås.

Denna dag var för tisdag [2:fettisdag], och var hertigen hos konun-
gen til middags måltid och om afftonen speletes en comoedia.

B.

Denn 12 februarii vart schriften öfvergifven f. N. hertig Carl
och samme dagh betedde sigh krigsbefälet in för m. Abraham erkie-
bispen och förklarede sigh, att the ville samptligen blifve vidh thet
dhe andre ständerne dagen tilförende beslute och qvidde deröfver, att
the ingen kundschap derom bekome, när the andre ständerne samkede
sigh tilhopa.>

Upå denne tisdag gaf konungen sigh tid att se et commedizxe
löije, ageret af the Välsche.

y) Dogh ville the väll then tidhen thett samma göra och efftherkomma tillägger C,
som däremot saknar notisen om comoedien

D saknar anteckningar,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:07:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svriksdag/3/0308.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free