Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1594 385
orsaket och sedhan kortelighen, huruledhes then igenom Gudz milde
tilhielp kan stå til at bothe och bättre.
Nu vele vi komme medh störste ödmiukt til thet som: riksens
ständer synnerligen och samptlighen mene sigh hafve rätt medh effter
lagh och skäl för then nu tilstundende crönings höghtidh, hvilken Gudh
rdighes lathe ske i en godh lyckesam stund, ödmiukeligen begäre at
vare af e. k. M. om förvissede. Och effter thet är allom kunnigt och
vetterlighit huru godhvillelighen thette riks ständer för någhre år sedhan
hafve updraghet höghbe:te konung Göstaff och hans manlighe affödhe
arfsrätten til cronen, så är ju intet tvifvel at e. k. M., hvilken riket
effter förbe:te arfsrätt nu är tilfallet, bådhe therföre så ock medhan
alle thette rikes inbyggiere uthi e. k. M:s fråvare hafve så ärlighen och
trolighen hållet e. k. M. thette riket til godhe och troghen hand effter
theres edz plicht, så myket mer är benäghen at lathe alle riksens
inbyggere niute hvar effter sitt stånd theres tilbörlighe vilkor, lagh och
frihet, och ändogh kan ske vel någhre finnes, som såledhes vele förstå
saken, at effter riket är vordet ett arfrike, så hafver man icke skäl at
fordre heller betinge någhen edh heller löffte af konungen, så vil man
på sådhan theres ogrundede mening korteligen ther til svare och först
om thet som här i riket af ålder och hädenhös, såsom the uthgamble
monumenta, More sten, ther kongerne plägede kåres, bäre vitnesbyrd,
hafver varit, nambngifne, ty då är bevisligit hafver riket haft sitt frie
val och kan ske så vel reguleret som i någhet annet kongerike, och
ther hos alt framgent så förbetinget, såsom vår laghbok uthviser, så
at ändogh the hafve menigt blefvet vidh theres konunge söner, när
them hafver synts och the hafve varet til regementet tienlighe, hafver
likvel ingen konung ther til någhen arfsrätt nå kunnet, för än högbe:te
konung Göstaff effter Gudz n thet medh dygd och lycke för
värfvede, oanset at månge potentater och konunger medh store tilbudh
altidh effter thette riket och thes evärdelighe besittning myket trachtet
hafve. Är nu then blotte tittel, som the uthan tvifvel för månge store
och godhe vilkor, effter som i sådanne fall ske plägher, sökt hafve,
them icke effterlaten vorden, huru myket mindre, när samme tittel
omsidher är blefven inrymdt, hafve the ther bredhe vidh velet begifve
sigh alle sine velfångne friheter och vilkor, som the tilförrene haft hade?
Altså ser man icke medh hvadh skäl sådant kan förevendes. Och
gifves hvar ärligh, förståndigh och rättvis man til at betenkie, ther
man än ingen rättelse hade, hvilken dogh likvel finnes, om thet ock
är likt heller trolighit at, när the hafve updraghet arfsrätten til cronen,
så skulle the ther medh vele förminske theres eghen frihet och rättighet
i alle andre måtte. Är sådant ock trolighit? Är thet ock förnufftet
likmätigt? Är thet ock berömlighit för then hele kongelige ätt och
affödhe at en hop ögnetienere och smeklere lathe si idant höre,
like som sielfve herrerne icke skulle hafve ett bättre betenkiende, än
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
