Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
464 1594
måtte hålle undersåtherne, denn fattige som denn rike, vidh lagh och
rätt, förhielpendes hvar och en till dett hann finnes vara rettigedt till
och derföre förmane alle lagmän, häredzhöfdinger, borgemestere och
rådhmänn i städerne, så och anndre, som domare kall hafve, att de
styrke och hanndt hafve rätt och rettviso och iche försumme deris
embete, utan hålle laga ting uti rättan tidh och å laga timma, åtskiliendes
dem, som trättande äro, och gifve der på deris schriftlige domar eller
bevis, på thett att dem, som lagvädie, må då
sifves dess better viss
ord, och ärenden dess förr blifve sliten. Voredt och så, att nogr
saker iche änndå kunde der med blifve åtskilde, vele vi då framdelis
uti egen kong. person och närvarelse sielfve, der om rannsake och
döme eller och änn förr, ehvar så behöfvis, förårdne nogre gode männ,
som konungs räfst uti lanndzänderne hålle skole.
Sammeledes så skole och de i regeringen äre hafve fullmacht att
göre skonemål med de fattige undersåther och der efther unne dem
tillgift, som bevisligit finnes af heredz och beskedelige männdz vittnes-
bördh theris trånngmåll och nödh vara stor till, såsom och elliest uti
n och beste;
och menige
alle måtte troligen och fliteligen achte vårt och richsens ga
ifve besked på hvadh anndre dagelige
thesligest och
ärender, som kunne förefalle, både om handteringh, kiöpenskap, gieldh,
> och vidh macht
rettegånger och annedt sådannt, såsom och att styrk
hålle de oprättede fridz fördragh och fulbordede afhandlinger med konun-
st och tvert om
g
ger, furster, lanndh och steder, så och bothe, desli
igenn på Sverigis rikes vegne åtale och klanndre hvad brister och be-
sveringer, som der emott äre utkompne, menn elliest iche att inngå
nogre nye contrachter eller hanndlinger, myket mindre frid, förbundh,
krigh eller annedt med nogen, såsom iche heller nogre stadger eller
nye manndater eller ordninger? uti andelige eller värdzlige måtte skipe,
påbiude eller tilstädie? utan vårt vett och villie. Så schole de och iche
heller uti nogen måtte betunge almogen och unndersåtherne med nye
ur. Och enndoch the schole hafve konungs dom öfver all måll
endes,” doch att dett sker
ll
doch lichvell vara eftherlatid dem, som villie, vädie unnder oss i de
pål
och ärender, vår” kongl. ensach undenta
utaf ovelde domere och aldelis efther Sverigis beschrefne lagh
saker, som nogedt högvichtige rechnes kunne. Dher och så råkede
e våre unndersåther eller tienere våre
gälle för alle, eho de helst vare kunne,
hände, att vi meddelede nog
försvarelse bref, då skole de
öfver lif och godz like som i vår närvare; hvarföre” skole de, som i
regeringen äre, så och stådthållere, befalningsmänn och alle anndre
are och fride then, som sådanne bref bekommidt hafve utan nogen
försva
åtskilnedh på personerne, stånndh eller kallelse och hielpe till att straffe
dem, som der emot göre.”
sen äre, skole hafve i blandh — —-
S. 454, 1. 9—11).
seri
Videre, samptlige, som i re
cronones gagn och beste. (Se rådets förslag, n. 138
5
5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
