Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
574 1595
54. Item viss underhold för kyrkieherderne och scholmesterne, så
och hospitaler och siukstufver.
55. Deslikest sochne präster på landzbygden deres visse under-
" holdh.
R
RB.
R.
M.
R.
56. Hure monge personer uthi cancelei och rechningecammeren
blifve skole och hvadh som hvar och en till underhold efterlates skall
och hvar utha
57. De, som lothe
sigh bruke på skipsflotten för capitener, skip-
pere och elliest i skipgården, hvadh dem till lön och underholdh skall
förordned blifve?
58. Ryttemestere, knechtehöfvidzmän och annedt krigsfolk för-
ordnes theres visse lön och oppehälle.
59. Fougdter, schrifvere och theres tienere theres lön.
60. Göres en viss ordning om leigedrengers lön, hure stor den
vare skall, och om the, som legelöse gå.
61. Om religionen, hvad heller den papistiske afgudetiensten skall
så fridt varde tilstadt att brukes her i riket, så her effter som her till
skedt är, eller om man effter den förening, som der om blef giord i
. Upsala, och den försäkring, k. M. ther opå gifvit hafver i sin k:ge
cröning, må bådhe prester och alle andre, som äre af samme religion
eller och medh dem höchle och holle och them befordre, alldeles af-
skaffe bådhe ifrå kall och embeter, heller hure der medh holles skall?
62. Opå thett att icke någen ovillie motte förorsakes om säthe
grefver, friherrer innen rådz och the
uldh icke motte göres och holles en
och gongh emellen riksens rådh,
som icke i rådet äre, om förden
viss ordning them emellen så och theres fruer; och om deres drecht?
63. Efter en stor oordning är medh the morgongåfvor, som adelen
så väl som andre gifve uthöfver Sverigis uthtrychte lag
opå icke motte en viss ordning och stadge göres?
64. Item om och icke förnöden vore, att en viss
motte för alle andre ständer om deres drecht till att förtage den
öfvermåthe store högferdh medh klädebonedt, som nu alt för mycket,
bådhe ebland man och qvinfolk, gemenligen brukes, deregenom riket
varder merkieligen uthöst medh the beste varor?
1, om och ther
ordning göres
65. Efter man förnimmer, att uthi Tydzlandh och annor landh
h årsvext blefven i thette år, så att spanne:l der uthe fast dyr är,
om fördenskuldh icke motte blifve förbudit all spanne:ls uthföringh i
thette år, deslikes och förbiudes uthi Vestergötlandh och Smålandh,
att Danske och andre fremmende icke motte ther någen spanne:l opköpe
och uthföre lathe, och förordnes godhe män, som ther opå flitigt in-
seende hade vidh grendzerne?
66. Efter her till inge domböker af thet, som på häredztinget
ransaket och dömpt varder, pläge uthi cronones cancelei lefrerede
blifve, att man kan vette, hvad saker som under straff, så och till
böther komme eller eij, om fördenskuldh icke vill af nöden vare, att
svag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
