Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
575
hvar häredzhöfdinge hvart år om Michaelis motte lefrere uthi cance-
liedt en dombok, en lagmannen, och tridie förvares uthi häredz-
kiste? 8
67. Att häredzhöfdingen på alle saker, som för häredztingedt
komme och der förhörde och dömde blifve, motte gifve sitt dombref,
och ingen fördriste sigh komme för öfverheten att klage om någre rätt-
gongs saker, för än sakerne äre på häredztingedt förhörde och der
opå är dom och dombref gifvin, efter som thet öpne prentede mandat
inneholler, som för tri år seden uthgongit är. The häredzhöfdinger,
som häredzretter beholle vele, besittie dem sielfve på the tre laga tings-
timer om året, så frampt the them elliest icke miste skole.
68. Effter och Sverigis lagh mycket öfverträdes, i så måthe att
monge af adel hende böther af theres landbönder, som sigh medh
någen last eller missgerningh förse, så mycket dem sielfver synes,
oansedt att saken aldrigh är kommen till rätte, eij heller öfverheten
tilkenne gifven, anthen hon må benådes eller eij, desslikes varde och /
monge saker af fougdterne för muthor, villie och venskap undendolde
och nidtystede, som aldrig komme för rätte, om fördenskuldh sådant
må och kan tilstädies, och om icke straff må setties, hvar för någen
sak böter hendes, för än hon lagförd är, eller och undendöls och icke
lagförd varder?
69. Efter myken klagen är om gårdeköp, som för någen tidh seden
giordes, der bönderne köpte sig börde
tten till på cronones hemen,
så att en part mene sigh fast mere uthgifvit hafve än the hafve fåedt
bevis opå, om fördenskuldh någre gode män uthi hvar landzände icke
motte förordnes, som ransakede, huru myket på hvart hemen uthgifvit
är och hvem thet opburit hafver?
70. Alldenstundh man förnimmer, att så väl med smör schatten som
med annen cronones opbördh icke rätteligen handlet varder, med hvil-
ken bonden monge andre peninge uthgifter hafve moste, om och ther /
om icke motte tilbörligit inseende holles, såsom och the peninger, som
fougdterne opbäre med saköres oxerne, och när the någre oxer op-
sg F , 8 F
drifve lathe?
71. Om och icke ransakes och vettes motte, hvilke cronones och
konungens endtskyldte parker äre i hvar landzände, och göres streng ;
förbudh om then elgd och råjacht, som nu almenneligen förehafves
både af en och annen, så väl i förbudne landzänder och förbudne tider
som elliest om året?
72. The elgshuder och bockeskin, som tiene till att berede och
bruke till klädnat, motte ingelunde uthföres, såsom eij heller tråen som
ther till brukes kan, uthen behålles i riket qvart, och beställes gode
semskere i landet, som them berede och bruke, så behöfver man då
icke bruke thet förlegne kläde, som nu mycket i riket införes.
73. Thett är och ofte förbudh uthgonget om ekieskogsfälning,
som nu miket brukes af en och annen, serdeles i Vestergötland och
Riksdagsakter III. 37
M.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
