Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1597 891
Så tiäner det och icke til enighetz uprättelse at bruka hot och
undsäijelse, som plägar gifva mong ond ämne til vidlöftighet, hastig
uplop, mangfallige rustningar oc annat, som inbördes krig oc blodz
utgiutelse kan förursaka, med hvilka Sveriges rikes oförvinneliga skada
oc yttersta fördärf fölia vill.
Till thet yttersta, endoc vi alle af hiertat gerna se, at h. f. N. vid
regeringen blifver, oc för väre personer icke vete h. f. N. at beskylla,
doc likväl synes icke fast grund til h. f. N. regering vara, at h. f. N.
(then) efter vår begäran, som her hafva varit, then hafver på nytt
uppå tagit, uthan heller at h. f. N. efter f:de skäl vid regeringen
hafver blifvit, oc at vi, som til thetta möthet vore komne, hafve thesse
föregående handlinger och uprettade regeringsordning samtycht och
beviliat, ödm. begärandes h. f. N. uti h. M:tz frånvaru it mildt re-
gemente föra ville, oc hvad brister tilforne kunna vara infalne ville
gunstel. rätta och bätra, effter thetta fast bättre och tiänligare är till
ett godt förtroende.
Hvad själfva riksdagsbeslutet angår föreligger bland Riksdagsakta i Riks-
arkivet uti afskrift tre något så när öfverensstämmande men i öfrigt mer och
mindre bristfälliva exemplar af ett tidigare redaktionsförslag. Et af exem-
plaren, tillhörande den grupp af dåliga afskrifter, som åtminstone delvis be-
funnit sig i Johan de Morn händer, börjar: »Vi effterskrefne Sverigis rikis
ständer» ch slutar med en begäran, att hertigen ville själf underteckna och
besegla beslutet; de båda andra, af oviss härkomst, sluta på samma sätt,
men börja sällsamt nog: »Carl medh Gudz nåde» etc. eller »Vi Karl medh
Gudz nåde» etc. Detsamma gäller om en annan, likaledes dålig afskrift i
Skoklostervolymen »Miscellanea> ’T. XIII fol. 84 med rubriken: »Thet förste
beslut i Arboga anno 1597, som icke blef förseglat utan häruti något för-
ändrat och corrigerat, februari. Nu gick enligt den ofta anförda berättelsen
det första af ständernas yrkanden ut på, att hertigen skulle låta sätta sitt
namn främst i beslutet. Är detta riktigt, så har det från hertigens kansli
den 1 mars lämnade exemplaret icke kunnat börja med hertigens namn; möj-
ligen skulle det däremot kunnat sluta med en begäran af ständerna om her-
tigens underskrift och besegling och nan skulle då för konsekvensens skull
ha yrkat, att hertigens namn sattes främst. Emellertid framgår af den ofta
anförda berättelsen, att försöken att få beslutet ändradt fortsvingo ännu den
4 mars; det läte väl också tänka sig, att ifrågavarande redaktionsförslag vore
att betrakta som en första bearbetning af det ursprungliga.
Hvad olikheterna vidkommer mellan detta förslag och det definitiva be-
slutet, finner man, att åtskilliga äro af rent formell natur, delvis framkallade
däraf, att hertigen i början insatts såsom medutfärdare jämte ständerna, stun-
dom äfven beroende där; att det sistnämnda är en ganska värdslös ren-
skrift. Andra ändringar, såväl i början som i slutet, afse tydligen att något
mildra uttrycken om de: frånvarande, rådsherrarne såväl som andra, och
deras behandling. De ha alltså sin motsvarighet i punkten 2 af yrkandena
den 2 mars. Hvad som åsyftats med det i konceptet öfverstrukna yrkandet,
att »försternas manlige lifsarfvingars rätt» måtte förändras eller med klara ord
uttryckas är ej godt att säga. Någon motsvarighet därtill i den andra huf-
vudpunkten af beslutet enligt förslaget (>Dernest uppå thet att h. k. M. icke
må någon tvifvelsmål fatte> etc.) finnes åtminstone icke uti de bland Riks-
dagsakta förvarade afskrifterna; i Skoklosterafskriften åter förekommer här
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
