Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Du jordens väl, du milda Hopp,
Som ur ditt hägn i lifvets lopp
Såg aldrig än en dödlig vika;
gom lyser plågans mörka dag,
Åt själfva glädjen ger behag,
Är alltid nytt och alltid lika.
Din tröst af himlen blef beskärd
Åt en till mödor ämnad värld,
Som villigt lyder dina lagar.
Behaglig i din flyktighet,
Du följes än med liflighet.
Ä-f den du sviker alla dagar.
O Hopp, jag sjunger ditt behag!
Hvad plågad dödlig, om ej jag,
Har njutit dina känslors lycka?
Mitt hjärta näres af din röst,
När utan vänner, utan tröst,
Jag känner ödet mig förtrycka.
Jag saknar, hvad mig kärast var,
Och ser vid ständigt mulna dar
Min lyckas blomma långsamt knoppas;
Men din förtröstan, mäktig än,
Ger mig i tanken allt igen,
Och jag blir nöjd den stund jag hoppas.
Ån af en ljuflig önskan förd,
Jag tror att Dafne, lyckligt rörd,
Skall en gång tändas af min låga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
