Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ramlande tordöncn dundrande knalla,
Eldtöcknar skalla,
Sjöarna svalla
Mot rytande skyn.
Klipporna gunga,
Åskviggar ljunga,
Fasliga syn!
Ankrade seglare vågorna slunga
Mot himlabryn.
Templen af glödande eldkulor brinna.
En skräll.... än en skräll: palatsen försvinna;
I rämnade jorden begrafva de sig____
Gud! nådig, barmhärtig, förbarma dock dig!
Spastara!____Nej, uti hans armar.’
Ack, hvilken skönhet dignar ner!
‘‘O, höga gudamor! du nådfull dig förbarmar....
Hon svimmar: nu hon är ej mor, ej maka mer.
Hvad gör du, ömma hälft utaf ett änglahjärta?
Förtvittan väcker allt ditt mod;
Du glömmer fasans våld och känner blott din smärta.
Där ligger hon! — Så skön uti Messie blod
Vid korset Magdalena dignar!
Så skön i sina tårars flod
Hans fot hon kysser och välsignar.
En bjelke ramlar_____ nåd____ Gud! .. nåd!______ hon
krossas kan....
Med känslor från afgrund till känsla af man.
Han hastar att göra livad himlarna borde....
Förlåt, natur! sitt barn af skräck han glömma torde;
Han älskling var långt förr än far;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
