Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fågeln af handen nu skjuta jag vill;
Blif ej så blek! se, hans lott är ju söt:
Hårda bftdd! hulda bådd!
Hur ljufligt att dö i ditt Bköt!”
“Skjut!” sade mön: men för blixten så brådt
Spratt hon upp, spåd och rädd;
In i dess barm flög hans skott.
“Gårna,” hon suckade, “kysste du mig;
Döden blef också en kyss ifrån dig!
Stå ej så hlek! fifven denna är söt:
Hårda bädd! hulda bädd!
Hur ljufligt att dö i ditt sköt!”
Jägarn tog bössan, i mynningen såg;
I en blink från dess brädd
Lydde en kula hans håg.
Nu till sin mö i den grönskande skog,
Sjönk han mot blodiga barmen, och log:
“Var ej så blek! se, vår lott är ju söt:
Hårda bädd! hulda bädd!
Hur ljuft att dö i ditt sköt!”
Felicias sång.
(Ur “Lycksalighetens ö”.)
ögon! hvem är mera skön,
H vem. mera huld af de två:
Jorden, så tjusande grön?
Himlen, så tjusande blå?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
