Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hvad med kärlek jag slutit tätt till mitt bröst»
Därifrån som en bölja flytt hän,
Eller liksom löf ven i stormig höst
Uti gula hvirflar från trän.
En vän jag hade: jag gjutit mitt blod,
Om hans blick det begärt af mig;
Men mitt hjärtas värma han ej utstod;
M&ste bort för att svalka sig.
Då gråt jag högt och ropte hans namn;
Min hade han varit en gång.
Hans minne jag endast slöt i min famn,
Och dä blef all världen mig trång.
Då kom jag till sirenernas kust,
Till kärlekens rosenlund.
Där var en blomma min ögonlust,
Men endast en liten stund.
Så härlig blommade upp min rös,
Och doftet blott kärlek var;
Men en röfvare bladen tog sin kos
Och lät mig taggarna kvar.
Och min varelse blef sä stum och kall,
Som om döden lagt handen därpå;
Dock försmår jag trösten af tårars svall:
Mog gråts det på jorden ändå.
Men mitt öga ler matt, som höstsoln ler
öfver öknens ensamhet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
