Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Som falla likt dagg på min smärta;
Och mången, som är, och så mången, som var
En tröstande broder, en vårdande far.
Jag bjuder till jul i mitt hjärta.
Nog minnes jag barndomens lyckliga tid
Med lekarncs oskuld och lekarnes frid
Och änglabesöken i drömmen;
Men världen kom snart, lade år uppå år,
Och gaf den mig fröjder, nog gaf den ock sår.—
Långt fjärran jag fördes af strömmen.
Det hägrade skönt,— hvad det skiftade grant! —
Och allt, som blott lyste, jag tänkte var sant
Och följde så sorgfri på färden.
De helige barndomens berg jag förlät,
Och ögat det log, medan oskulden grät. —
Snart stod jag en främling i världen.
Till barndomens kullar jag nalkas igen, —
Men står någon famn mig väl öppen där än,
Dit jag kan med Kärlek få falla?
Ej tror jag nu r världenes villande råd;
Ett vågar jag tro blott, att himmelens nåd
Står öppen för mig som för alla.
Du barn, som försonade himmel och jord,
Du lifsens och kärlekens eviga ord,
Kom, Gudasou, gästa mig åter!
Ditt härberge blifve min lågande famn,
Mitt lefvernes lösen ditt heliga namn,
Som synder och brister förlåter!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
