Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Saknadens sista, därpå! — Lämna den sedan i ro!
Blanda dig sedan ilefnadens värf, i njutningens hvirflar,
Plocka hvar rodnande ros, smaka hvar gyllene frukt!
Sök ej att rycka ur himmelens famn hvad redan den
äger:
Ingen Angelika mer blomstrar, du dåre, för dig.”—
Så jag tänkte och knöt den första blomman i kransen,
Offret, som skulle en gång smycka Angelikas graf.
Snart ur skyarnas bristande dok en tindrande stjärna
Säg jag vid himmelens rand skrida i helighet fram.
O, min Angelika — svara: Kanske dess blinkande
str&lpunkt
Rymmer din älskande själs hvita, odödliga ljf?
Ack, så länge jag ser bland himmelens väna gestalter
Städse din luftiga bild, väfd utaf kärlek och tro;
Ack, så länge i källornas sorl, i vindarnes hviskning,
Blommornas vårliga doft, stjärnornas nattliga glans
Än jag förnimmer och hör Angelikas väsen och anda,
Vill jag med klagande sång dyrka min himmelska
brud ...
Men min stjärna har gömt sig i moln, och månen har
sjunkit:
Flydde du, tjusande bild, gäckande töckengestalt?
Fläta, min darrande hand, din krans af evighetsblom*
mor ...
Skynda — hon flydde ju dig — saknadens sista
det är!
Dock — på minnenas krans ännu jag binder och
binder —
Ljufliga flicka, o säg, blifver den färdig en gång?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
