Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rymmer do hulda behag, som dagarna tftflat att kyssa,
Nätternas skräckande makt fruktat att andas uppå. —
Döden fruktade ej: han såg min lilja i dalen,
Spillde en droppe af blod tyst på dess skinande blad.
Glödande rosor brunno alltse’n på den älskades kinder,
Rådnande ljufligt och hemskt, Gud, af det finaste
blod!
Snart dess källa var tömd: — då bleknade åter min
lilja,
Slöt Bin förvissnade kalk, sänkte sitt hufvud och
dog,—
Dog som tonen tynar å våg, som vinden i skogen,
Dog som aftonens glane slocknar på tämpelkupoln. —
Tyst, min klagande sång, tyst, tyst, hon slumrar
härunder!
Tystna, du susande asp! — Ljuf är den älskades
sömn...
Ljufliga e vighetsdröm i graf varnas heliga tystnad,
Öppna, o öppna din port snart för min ande också!
ödmjuker er.
ödmjuker er, när världen vill upphöja
Till himlens rand er ära och ert mod.
ödmjuker er. när Hårars knän sig böja
Med rökelser omkring er ärestod.
Hvad är det lof, hvarmed de eder hölja?
Hvad är ert rykte, o, hvad är ert namn?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>