Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FINSKAN.
Sl&r i tusen bröst ditt hjärta, dock min luft de lefva af;
Gaf du tro och gaf du sanning, kämparna för dem
jag gaf.
Brista skall din sträng förbrukad, men ej sä den psalm
och sång
Som värt folk uti sin barndom hörde i din ton en gäng.
SVENSKAN.
Lefva de, sä skall jag lefva; faller jag, sä faller du.
Mästarn är jag än den vise, lärjungen är du ännu.
öfver oss stå högre makter, i hvars tjänst vi g&tt och
g& —
Den, som längst och trognast tjänat, älska, värna de
också.
FINSKAN.
Frihet, säng och sanning bära oss på evig gudaarm,
Slå på språkens gyllne lyror, väcka lit i folkens barm.
Skönast klingar då bland toner tonen om ett fosterland;
Kan den tonen sart du klinga? Främling är du på vår
strand.
SVENSKAN.
Hit jag kom som frö— en järnek står jag nu på stormigt
skär,
Fostrad här i strid och stormar, har ett fosterland ock här,
Lyft mig upp, om du föimår det, vräk mig se’n i vred-
gadt haf —
Halfva Finland med skall följa i min glömskas öppna
graf.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
