Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Yi smida i fjällen det flammande guld,
Som mänskan fördärfvar och störtar i skuld.
Vi hafva i vilda, stupande schakt
Försåtligt skymtande ned det lagt.
Vi ge det en glans så underbar,
Som mänskans hjärta allsmäktigt drar;
Hon störtar efter dess granna glöd
Från sol och himmel, till natt och död.
Det fäller svärdet ur hjältens hand,
Det bryter ed och förråder land,
Förgiftar kärlekens rosen band
Och skapar stöld vid Guds altarrand.
Det dödar oskuld i tärnans barm
Och gör sen själen på tro så arm.
Det bräcker ynglingens glada mod
Och sprider is i hans varma blod.
O, glimma, metall, i gnistrande prakt!
Du hatefs hammare, dåna med makt!
Fördärfvad människors ätt förgår,
Och jorden åter en gång blir vår.
Skolfuxen.
Jag var i forna dagar kung,
En kung så säll, då jag var ung.
Mitt rike var den hela värld,
Jag tog den in med tankens svärd,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
