Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Göran Stjernhjelm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(1er sitt vistande i Dorpat, dit naturkunnighetens upptäckter
då icke hunnit sprida sig, sysselsatte han sig äfven med
expérimenter i fysiken, hvarföre han blef ansedd för en
trollkarl, som hade i förbund med sig en ”spirtus”
(spiritus familiaris), hvilken genom hemliga och Öfvernaturliga
verkningar biträdde honom. Detta förmenande ansåg man
fullt bekräftadt, sedan han medelst solglas satt eld i en
bondes skägg och för en juris professor, Virginius, som önskat
se hans ”spirtus”, genom mikroskop visat en lefvande
liten insekt (pediculus capitis), som, under glaset
mångdubbelt förstorad, företedde en högst vidunderlig skapnad och
alldeles förskräckte den enfaldige professorn, hviken i
största ångest skyndade hera och emot gifvet tysthetslöfte
berättade den horribla synen för sin lika enfaldiga som
pratsjuka hustru. Detta och dylikt skämt, som Stjernhjelm
gerna dref med den sjelfkära okunnigheten, samt några
oförsigtiga yttranden om kristna religionen, hvilka icke
an-sågos fullt ortodoxa, gaf det lifländska presterskapet
anledning att exkommunicera honom såsom ateist, och det gaf
honom icke absolution förr, än han offentligen aflagt sin
trosbekännelse om Gud och hans under i naturen.
Genom sina lingvistiska studier kom han ock till det
resultat, att alla tungomål härstamma från ett och samma
urspråk, hvilket han ansåg vara det schÿtiska. Till och
med hebreiskan ville han skulle erkänna dess ålder och
företräde. En så dristig förslagsmening uppväckte hos de
lärde och i synnerhet hos presterna mycken oro. Vintem
1653—1654 tillbragte han i Sverige, då han en tid
uppehöll sig i Upsala. Drottning Kristina begagnade då
tillfället och anbefallde Stjernhjelm att på lärosalen derstädes
offentligen försvara sina satser. Till motkämpe hade hon
utsett den för sina mångfaldiga öden så ryktbare
orientalisten och biskopen Terserus. Denna disputationsakt försiggick
i drottningens närvaro den 16 November 1653. Stjerahjelms
fyndighet och språkkunskaper voro vid detta tillfälle icke
litet brydsamma för hans motpart, som stundom måste
blanda skäl och bevis med förundran och harm, synnerligast
då Stjernhjelm anmärkte, att namnet på menniskoslägtets
stamfader Ådam icke var hebreiska utan ren svenska, och
betydde af dam, af stoft. Då samme Tersersu tjugo år
senare till jorden invigde Stjernhjelms stoft, yttrade han,
att han visste ingen, som talat friare om Gud än Stjern-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
