Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Göran Stjernhjelm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hvad vil vara ther&f? Kan hända thet kan intet hielpa
Mer än mannen med hästar och ök tå plöjer i sanden?
Sonen är ey så from, han veet föräldrarna tacka
Och them gifva beröm för kostnad och idkelig omsorg.
Sådant och annat mer fins, thet långt vore beskrijfva,
Här uthi ächta stånd, som mannen och hustrune plågar
Och gör suckande pust, uthprässar hetaste tårar.
Ty blifver ock thet stånd, när man then möda betraktar,
Kors-schola samt ock tålamods-pröfning som guldet i elden,
Och fast mera än guld, ty guldet pröfvar man een gång:
Man och qvinna pröfvar man här, så länge the lefva.
Serdeles om sig smyger therin Furialie Erinnys,
Och med bannor och hård förtret, pock, snårkan och afund
Går uthi gärdena til then ena, töraktar then andra.
Ther är een sorgelig lååt, ther vil jag heldst vara främmand’.
Kannorna får hon full med öhl sampt byttor och annat
Hvad gifver hon igen? Med lögn hon öronen fyller,
Hustrun öser och slÖ3er i pack både hemligt och lönligt,
På sina käringar, som sig öfva at föra noveller,
Lijkväl af intet värd’, thet nu strax skedde på gatan.
När nu mannen sådana puss förmärker af hustrun,
Vil han tala therom, tå kallas han ond öfver alla,
Tijger han ock, så månd’ hans godhet illa föraktas.
Stundom är ock, at qvinnan är from, fast dygdig och aktsam,
Mannen igen vanartig och ond, som litet föröker,
Men mer tager uthaf och lägger i dricka och tabaak,
Borta een slösare, hemma een niding, i nödene fattig.
Hustrun veet icke hvem hon tör sin ängslan beklaga,
Måste gå gäst om dagen igen til sina föräldrar.
Kommer hon hem, står thet uthi stugone kalt och i olag,
Tör tå finnas ibland både plaggor och mustiga slängar.
Hielp Gud, hvad för glädie ther är uthi sådane hushåll!
Är ock hustrune from sampt mannen hurtig och aktsam,
Måste ther dock een gång then eena then andra begrafva,
Och tå sist then sorg fast plågar och tvingar i nöden.
Är icke thet stor sorg, hvem tör sig drista at fria?
Hvem törs gifva sig an, som är frij, ledig af omsorg?
Men hålt här, statt stilla, betänk, besinna med alfvar
Och eee grannelig til, betrakta, mer gott än thet ondt är;
Ty hvar vil tu finna thet stånd, ther alt är i vällust?
Alt, hvad Cynthia med sin glans och färga bemålar,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
