Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Göran Stjernhjelm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
alle thessom af komne konster, såsom musica, optica,
catop-trica, dioptrica, architectonica, fortificatoria, mechanica,
sta-tica, tactica, pneumatica, gnomonica, pyrotechnia,
naviga-toria, algebra, cosmographia, stereometria och hundrade
andre, hvilckas namn allena voro för-vidhlyfftigt at uptällia,
häller än man mera skulle mäla om theres oändelige bruk
och nyttor till vatn och land, i fridh och stridh, i skämpt
och i alfvar, höghnödige allom i all stånd och vilkor, så
them, som råda och biuda, som them, som lyda och göra.
Men een af thesse, ännu onämbd, är then jagh här
något litet vill omtala, theruppå eendels thätta mit välmente
verck uthgår, nembligen metallo-probatoria, then dyrbare
prober-konsten, thess nödhfordrande bruk och nytta gåår
öfver heela verlden och består theruti, at hon
igenomträn-ger och uthransakar metallerne, så väl them, som, ännu
oredda och oluttrade, liggia i sin malm och moder invicklade
och fördolde, som them, som, skilde och uthränsade, äre
komne i theres väsendlige form, therigenom at uthspana
theres ymnoghet i råå vercket och ämnet, theres fijnheet i
korn och gran, theres tyngd i schrot och lodh och sedan
theres värde, hvar i sit slagh, efffcer stegen i fijnheten och
vigten; hvilket i gemen skeer genom elden, starcke
ske-devatn och cementer, genom hvilkas våld och värckan
metallerne uplösas, genomdrijfvas, afskillias och fijneras. Men
såsom thetta icke kan skee på något smijde, uthan arbetes
och gärningens förspillande, är billigt at effterfråga, om
icke någon viss konst vore funnen eller ännu finnas kunde,
therigenom en älire penning, smycke eller smijde, oskämbt
och obrutet, kunde på thet nogaste pröfvas och uthransakas
till sijn materies fijnhet. Thetta såsom et öfver måtton
g^g-neligt och önskeligt stycke hafver allredha i forne tijder
varit efterfrågat, som man läser hoos Vitruvium,
Architec-turæ lib., at Hiero, en konung i Sicilien hade giordt lyffte
at offra Åpollini, then sannsvarande gudenom i Delphis, een
crona af purt gull. Men när cronan var ferdig, tvijkade
han, om hon var af så fijnt ämpne giord, som han thertill
hade gifvit; ty honom var i lönno sagt, at gullsmeden skulle
hafva satt et temmeligt partie silfver til i ställe för gull,
hvarföre han gerna hadc hafft therom een visshet, om ske
kunde, cronan, som var af synnerliga konstrijkt arbete,
osönderbrutin. Thy bödh han sin mätkonstnär, then
verld-berömde Archimedes, finna någon konst, om görligt vore,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
