Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gustaf Rosenhane.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRORD.
GUSTAF ROSENHANE, yngste sonen af hertig Carls
och drottning Christinas råd, ståthållaren på Nyköpings
slott Johan Göransson Rosenhane och Catharina Scheringsdotter
Arp, föddes på Torpa egendom den 19 Maj 1619. Han
erhöll en grundlig bildning under den berömda orientalisten
Ludolphs handledning, vid Strengnäs gymnasium, Upsala
universitet och under utländska resor. Derefter trädde han
i rikets tjenst och var v. president i Svea hofrätt, då han
1654 upphöjdes i friherrligt stånd jemte sina äldre bröder
Schering och Johan, blef 1661 president i Dorpats hofrätt
och dog ogift i Stockholm den 26 Mars 1684.
Rosenhane var en ifrig fosterlandsvän och hyste det
lifligaste intresse för svenska språkets renhet och dess
allmännare användning i skrift. Under sina yngre år och
innan tjenstemannaförrättaingarna upptogo hans tid,
sysselsatte han sig med verskonsten. Svenskan ansågs då såsom
ett “grott, ofatt och oböjligt språk“, men för att visa
motsatsen deraf, sammanskref han ett arbete, som han kallade
Venerid, bestående af icke mindre än ett hundrade sonetter,
samt Fyratio små Visor, för svenska språkets öfhing skrifna,
hvilka arbeten han trettio år senare (1680, 1682) lät af
trycket utgå under psevdonymen Sko gekär Bärgbo.
Något senare skref han Soenska språkets klagomål, att det som
sig horde icke äradt blifver, hvilket trycktes i Stockholm 1658.’
Utom dessa poetiska alster har Rosenhane äfven
skrif-vit Res publica glacialis, a de hybema piscatione apud Svecos,
1681, deruti vinterfisket i norden är så väl skildradt, att
skriften 1673 blef omtryckt i Tyskland; samt Förklaring
ö/ver den 103:dje konung Davids psalm, förfärdigad tiä den
30 Januari 1666.
Rosenhanes vittra arbeten hafva blifvit (dika bedömda.
Atterbcm säger: “Rosenhanes sonetter, upphöjda öfverhöfvan
af Hammarsköld, förkastas oinskränkt af Blom och
Wiesel-gren. Bättre, än de äro, hade de troligen blifvit, om ej
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
