Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gustaf Rosenhane.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Konsard stått i Rosenhanes omdöme vid Petrarcas sida."
Malmström har deremot egnat denne författare en större
nppmärksamhet än någon af sina föregångare, hvårföre
re-snltaterna af hans stndier här må anföras:
“Rosenhane är i synnerhet märkvärdig i vår
vitter-hetshistoria genom det nit och den ihärdighet, hvarmed han
tvingade sjnttonde seklets oböjliga språk att foga sig efter
sonettformen. Det är visserligen icke den italienska
sonetten, han närmast väljer till mönster i afseende på
versbildningen, det är den variation deraf, som i sextonde seklet
infördes i den franska vitterheten, och i hvilken
alexandri-nen intvingas i sonettens versbyggnad. Om Rosenhane kan
man antaga med vida större säkerhet än om Stjernhjelm,
att han af lingnistiskt intresse och nit för modersmålet
fördes till poetisk produktion. Hans hufvudsakligaste uppgift
synes hafva varit att experimentera med öfvervinnandet af
språkets svårigheter. Hans poesi är i strängaste mening
en ordets konst, en uppöfning till virtuositet i behandling
af språket för den poetiska formens ändamål, hvarvid det
poetiska innehållet förblifver något jemförelsevis
under-ordnadt och tillfälligt. Ur denna synpunkt måste
Rosenhanes diktkonst betraktas, men saknar då ingalunda sina stora
förtjenster. Onekligen tuktas språket till en oväntad
lydnad under hans säkra och obevekliga hand. Åtskilliga ar
hans sonetter klinga med ett vackert välljud, och denna
formella vinst var för honom hufvudeaken; de kunna väl
icke ställas serdeles högt på den poetiska skalan, men
säkert utgöra de en märkvärdig företeelse för sin tid. Om
hans lyriska stycken gäller i allmänhet samma omdöme, dock
äro många af dem rätt behagfulla. I formelt afseende är
Soenska språkets klagemål utmärkt för sin lediga och
flytande versbyggnad".
Rosenhanes spådom, att den tid skulle komma, då
latinet skulle skjutas i skuggan, ungdomeik i Upsala
undervisas på modersmålet och bokhandeln komma till blomstring
och liflighet, har nu nått sin fullbordan. Hade Rosenhane,
istället för den juridiska, egnat sig åt den akademiska
banan, skulle han, med sitt varma nit för svenska språkets
ära, tvifvelsutan hafva på ungdomen utöfvat ett icke ringa
inflytande och säkrare nått det mål, han eftersträfvade.
Upsala i Maj 1871.
i\ Hanselli.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
