Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gustaf Rosenhane.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Så går sin koos dagli efliter dagh
Dän varme soi, alt mehr och mera svag,
Medh strimmor sijn, så länge at man mehr
Hänne inthet seer;
Då säger hösten til,
Åt han och med sin köld snart komma vil,
At de nättren kalla
Låta fruchten falla
Kringh mareken vill.
Hvij lyckte ij, o foglar små,
Dän lustige sångh, som ij begynte på?
Hvij göre ij här efilter dän så kårt,
Och flyge bårt?
Hvij är och du så snar,
Du söte blomsters lucht tilförne?
Visna löfven gröna,
Falla blomstren sköna,
Hvadh blifver doch qvar?
Emedan alt förandrar sigh
Medh åhrsens tijdh, kan dät och hända tig
Gryseip min, förthenskulld tänk dig om
I tijd och kom!
Lät icke än en vår
Digh andra gången fylla åtta åhr;
Dät skal digh beveka
Medh migh villia leka ·
Så snart du får.
40.
I* iagh en gångh medh stort förtret
I min enslighet
Alena lågh
Bedröfveligt och ingen hoos migh sågh,
Tänckte iagh: Hvij skal iagh så mycket lijda
Och länge bijda,
Och inthet än
Jämpte migh see min aldrabäste vän?
Fåfängt är dät så vara frij,
Tijden går förbij;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
