Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lasse Johanson (Lucidor den olycklige)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Iag sitter, ligger, vandlar eller står,
Så är min hug ok sinne högst bedröfvat,
At iag af alle medel är beröfvat
At vara henne när, som mig mäst båller kiär.
2.
Du ligger mig, o skiönste Castalinne,
Iag såfver, vakar, lijka bvad iag giör,
Altijd for ögon, i mit sinn’ ok minne,
Iag suckar, klagar, gråter ok iag dör;
Om någon penna kunde det beskrifva
I hvad för ynckligheet iag måste blifva,
Vor’ vist på iorderijk mig ingen, ingen lijk.
3.
En hiort, som uti mörka skogar vistar,
Han löper oförhindrat med sin hind,
Så leeker fisk i siön, fogl upå qvistar;
Men iag kan see ock måste vara blind,
Iag seer, ock kan dock lijk väl intet niuta,
Iag är lijk som een väder-drifven skuta,
Som fasta landet seer och måste siunka neer.
4.
Hvad hielper mig, o skiönhetens gudinna,
Din liufve syn, dit såcker-söta taal?
Det giör at iag i kiärleek måste brinna,
Det är en orsak til min stora qvaal.
Acb, ach, när skall min sorg ok ångest ända?
Iag fruchtar at ban eij lär återvända,
För än som döden mig förmordar jemmerlig.
5.
O milde himmel, är thet så din villia,
Så lät min sorg ok suck een ända få,
Men viltu, hårda skäbne, oss åtskillia,
Så måst din stränga lag iag undergå.
Dog tråtz olycka, at iag derför svijker,
Min kiärleek minskas eij fast kroppen vijker,
Iag är, lijk hvar iag är, så haer iag henne kiär.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
