Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lasse Johanson (Lucidor den olycklige)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Om någon man ratt märka vill.
Alt aktas högt hvad man åtrår,
Och skattas til des man et får,
Då ärt som inte, ty man veet,
När nöije sökes fins fortreet
De gamble höllo utan tvijk,
At äkta-stånd een miäla lijk,
Rätt som det faller i ens sinn,
Alt, hvad som utom är, vill in;
Men sedan strax med fåfengt pruth
Vill, hvad som inn’ är, åter uth.
En flicka, som står än i knorr,
Och neplig baakom öron torr.
Ångst-suckar både dag och natt
Hur’ hon må få en man snart fatt,
Men mången, ach, en man haer fått,
Som seen sig baakom örat klått.
3.
Phillis.
Innupta mærori nupsit
Ach tijgen! Det är lapperij,
Ty bättre gifft, än vara frij.
Hvem gifftes eij? Hvem blifver mö,
Som icki heller ville dö?
En mödom är een börda tung,
Odräglig för den, som är ung.
Sidst såg iag änder några paar
Uppå en herrgåhl, hvar iagh var,
De summo på een liten åå,
Iag stod och skådde däruppå;
Men fogden sade: Märken rätt,
At de är’ honor alla slätt.
Ty de summ’ intet i en hoop
Ey hörd man något frögde-roop,
Hvar dreef heelt stilla för sig kring,
Och skiött’ de andra ingenting.
Men hören, hur det sedan gek:
Så snart som åndren synen fek
På en andrak, som satt sig neer
I åån, då teeg eij någon mehr,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
