Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lasse Johanson (Lucidor den olycklige)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Men en, som skämt’ och leeka kan,
Och inte mehr i hufvudt baer,
Än hur jag må bli moer, han faer.
38.
Anna.
Amens amans, ridiculns maritus.
Så hållen i slätt intet gilt
Än barsta man en Venus-pilt,
Som kan på intet annat sij
Än leek, smeek, lippelapperij,
Och efter han eij mehra vet,
Gij haer förstånd, eij vettigbeet,
Och knapt trij ord förutan skam,
När såsom påkräfs, talar fram?
I felen om I täncken så.
Kalf-kiärleek är man eld af strå,
Som, fast han snabt lins-låga gier,
Strax faller som fahl-aska neer.
Om Meinnons belät skrifvit står,
Som jag af broer min hörd* i gåhr,
At det, när solen skeen därpå,
Et gelland’ liud lät från sig gå,
Men, när som solen skogs-åt steg,
Strax som en fisk helt stilla teeg.
Så längi ra as t, lust, skämt och leek,
Med teep och speel, med klapp och smeek,
Samt lustgång varar, då består
En älskogs-dåres kiärléeks-vår;
Men när smeek-månen och eer roos
Är bårta, draer hans hug sin koos.
Mig tvks, det är den bästa man,
Som vettig är och leeka kan.
39.
Stultos dolor urget amores.
En fisk, som heter Cepbal, är
Åt intet, som åt lius, så kiär,
Men fiskiarn vet, at det så skier,
När han sig nt på fiske gier,
X: 6.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
