Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lasse Johanson (Lucidor den olycklige)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hvad intet yppenbart;
I haven ikki thet bebooff
At räddas, at iag ar så grooff.
Nå sij, hurr Lijaa flijs!
Hon troor föf sant iag liuger,
Men om min konst än duger,
Så svär iag: få mei rija,
At iag skal tee, thet iag kan spåå,
Ok allas lonske ting forråå.
År ingin som na vill,
En kyss för mutor gira,
Så skal bobo firijat btiva?
Snart! seyen ja tber til!
Vill ingen? Lijka mykki, väl!
Iag veet leil, hvem i dag slijkt stial.
Min munn blir så ey nött,
Ok skägget fahr ey illa;
Dy beer iag: tigen stilla,
“Hött är som snarast botttf.
Then handen sin åt mig vil få,
Skal lykkan sin rätt strax forstå.
Iag vil vid ändan forst
Aff bordet påbegynna,
Til thes at iag kan hinna
Högsätet; men hvad forst
(Ok sedan kan ske aldels glöms)
Måst intet, hvad som af migh döms,
Til någon ondsko taas;
lag skal ey sanning spara,
Dok utan någons fahra.
Geen tber på hijt ett glaas
Mad vijn, på thet iag fåår
Spå*andan rått, guttåhr!
I, iomfru Lisken, haa
Ett mvkkit artigt minne,
Men dumt forståtid ok sinne,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
