Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lasse Johanson (Lucidor den olycklige)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ah, saligt-sålle fall, når then, som här i varden,
Fast uti måstas svijk, list, afvand, onda flärden,
Haar uti högste fridb boos siälfifva dygden bott,
Till dygder utaff dygd i odygds tijder grott!
0, saligt-sälle paar, som, medan the haer lifvat,
I sämio-sellan roo haer bott, ey trättsamt kijfvat!
Säll then , lijk tbetta paar, sit vänskaps-band ey brööt,
Till döden begges lijk i tbenna graaf inslöt!
Then troo, the Gudh ok seen hvar andre hafva svurit,
Haer begge moot bvar an in til död9*timmen burit,
Thet är rätt hålla troo ok ordh i lust ok nödh,
At intet skillier, hvad els skillier, ingen dödh.
Aff sådant kan man sij, at himmlen thet behagar,
Som menniskian til gått all ting båå fog* ok lagar,
Dy the i värden bär haa lifvat utan stridh,
The lifva nu hoos Gudh i öfver-sällan frijdh.
1, som i kifv ok tvist eert lijfv måd eder maka
Fortåren, gifven akt, fast I kors-kalken smaaka,
Hurr Gudh, i fall I giör som thetta paar sin böön,
Gier eer oåthskilt lijfv igenom doö til lobn!
I, som, när makan eer igenom döden faller,
Strax hnxa om en ann, förn then affdödt rätt kaller
Om fottren, tanken på, at kättian eer förföör,
Ok at I aldrig salt som thetta paare döör!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
