Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lasse Johanson (Lucidor den olycklige)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ta veest, om alt boos en ey, som han vill, till ståår,
At hans ill^ut vill for tidhen få grå båår.
Theo Ål8kajygB||jij diupt aff vederlikan årder,
Then 8ÖkeM|HBfilook, aff illist-konst uthlårdér,
Then sörgSJB» ok dagh at blifva mykke rijk, ■>
En annan söker mehr än vara någon lijk.
All odygd baer sin gång ok fria lop, o-dygden
Flyr adelsman ey mehr än bonden hans på bygden.
Högfärd ok öfvermood i ståltbeet, prnnk ok prakt,
Olustig kättias last, haat, afvund är vidb makt,
Gudsfruktan, ödmiukbeet, rättvijsan är biltogen,
Hvar giör all synd ok last, som leker i bans bogen,
Ey tyk8 mehr vara argt at svijka sin goo vänn,
Dy dygden är sin koos, odygden än igån*
Slijk odygd var bans blygd, then sialen bans i förkasta,
Fördy bans blygd var dygd, som odygds dygder lasta,
Geck dygdens medel-bahn ok viste hennes mått,
Holt intet gått for ont, ey heller ondt for gått,.
Som 8kift-vijs b vars förstånd nu tyder effter stande,
At adlens last är dygd, män dygd last hoos en bonde.
Ey var bans sinne så, (som mång gång osökt finn’s)
At vänskaps rena lijn på falskheets-tenen spions.
Hans siäl var otan svijk, hans bierta var rättfärdigt,
Hans bugb var älska dygd ok alt, hvad rätt älskvärdigt;
Han ärade sin gndb, hån tiänte mäd full troo .
Sin konung, lifvd’ ok så mäd allom uti roo
Ok vänskaps-sämio, var ey som man många finner,
Uhr bvilkas ögon tidt crocdille-tårar rinner,
Fast hiertat kittlar sigh utöfver andras fall,
Ok siälen kvals som i Basi ris pinostall,
När lykkan androm leer; ban vist’ ey sigh at Stella
Mäd skijnbaar låss-fromheet, gootrogne til at fella,
Som lijta på bans ord, oy kend’ han Judas-kyss,
Fy Åbners hälsning, ey kund’ han mäd lögn-fernisa
Ok odygds marga färg påfogel-stierten måhla;
Hans hufvud, hand ok foot kund’ oskämd i dygd pråla.
Han kände sigh siälff rätt, giord ey som världen giör,
Hvar odygd dygdens hamn ok nampn i skiölden foor,
Hvar orätt nemnes nåd, diuplärd, then Herren bäder,
Högmodigheet ok prakt är reenligheet i kläder,
Okysk lust vänligheet, en drynkar lustig buss,
Svijk ok bedrägerij et sinrijkt strek ok puss,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
