Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lasse Johanson (Lucidor den olycklige)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
At hoon var from ok kysk, mild, vanlig, utan svijk,
la, at i dygder hon var mebr än tnsend rijk.
Dock bvar til aret gott, at man sigh så beklagar?
Gudh tager then til sigh, som honom bast behagar;
Vij måste fortbenskuld ok vara väl tilfredz
Ok gifva grannan akt, thet vij må stå til redz,
När Gud oss kallar hemm, så thetta lijk begråta,
At vij betånke, thet oss ingen sorg kan båta:
Hoon kommer ey igån til oss tilbakars hijt,
Leil haa vij een fast troo at en gång komma dijt.
Ok effter alt, hvad är, med tijden mått* försvinna,
Til siälfva världen lär med hastig eld opbrinna,
Så skal then sälle fruus beröram så länge stå,
Så länge någon kan dijt, bvar hoon vistas, gå.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
