Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lasse Johanson (Lucidor den olycklige)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ok stadigh våxel-stridh; hvad aom then timmen fodet,/
Snar åter ok tidt aff sin iamnelijk forodes ,
Så växlas vått i tort nppå ett undersått« , •
Hett uti kalt, så blott i hårdt ok tungt * lätt,
Ok aldels tvart emoot, som tijdren tjjden skiffta, -.1 ;
Ok elementren sigh mådh. elementren gifftat
Dy giör then aldnabäst, som öfvertänckervål i
Ok sörier rätt för thet, som åvigt blijr, sin suU»
Then sinnet effter sin förmågo bögt uphoyer
Ok kroppens illske mäd all giörlig krafft nedbboyer,
Beskådar med sin sial, frij från all vårdølig post,
Gudh. Then, then smakar hår en deel utbaff then lust,
Som ingen dödlig än tilfyllest veet ok känner.
Fast nödh, dödh, satan , synd ok vårid hans biertabränner;
Når som thet brista vil, leli ban i sorgen leer,
När lifves trötta skepp får stryka seglen neer*
Så haer then ådla frou, hvad vårdaligt var« förakta,
Ok altijd som en krist thet aviga betrakta,
Satt syn- ok sinnen til thet, hvad som åvigt ståår,‘
Hvar himlisk påbegynt frögd aldrig mebr forgåår.
Dy år hon ok så nu, hvar bon Guds godbeet smakar
Ok för ban belga stool mäd allom belgon vakar
I obegrijpligt liuns förutan någon natt,
Leer åth all världens prakt, i tbet at hoon en skatt,
Som mehr ån himmel, iord ok alt, kan timmlig skåda
Til åvig åvigbeet, frij från all ångst oeb våda,
Som trycker oss hvar dagb, hvar stund, hvart ögnebleck,
Til thes vij åndligh nå vår lijfs-tijdz sidste streck.
Then salig-sålle fruun haer döden öfvervunnet,
Ok år i hennes dödh alt, hvad dödt var, försvunnet;
Hon lifver åvigt såli, vij villa kring i nödb
Ok finna, när som vij minst söka, tidt vår dödh.
Hur många borer man med sorglig röst beklaga
Ok jämras: Ah, tu dödh, hvi kunde tu ey taga
En annan, som full-trött ok mätt aff ålder var,
Then himlen lijten fruckt ok världen ingen bar,
Then fromheet, kyskheet, dygd, then alla goda seder
Försmådde, ok hölt skam ok odygd för en beder,
•Som mä8tedelen fins i världen länge groo
Lijk som ett lager-trä? Hvi mått* ey dygden boo
Här lengre, androm til et sanrätt effterdömme?
Dy man i trobeet kan gie tbenne fruun heromme,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
