Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lasse Johanson (Lucidor den olycklige)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ja» for then, 8 o tn road flijt sin nästa vill besnilla
Ok bela länders frijdh ok sammanhåld förvilla,
Dy är en stilla, from, så kallas bao beel damm,
Sijr någon andras fehi, måst han haa flere rnmm
I höset, än som hvar hans torra bierna ligger;
Then segges vara ond, som årbar ar ok trygger;
Om lyckan spelar mäd, strax kommer affund fram,
Som dygdens frustu-mö, mehr skiöka taff sin skam,
Hvarmäd hoon hotar them, dock backlängs, som ey ansa
At effter (otan veet) svijkliufve pipan dansa.
Hvem kan all’ olycks-fall, sorg, siukdom, ok hvad mebr
En mennskia plågar här, ok alt thet ondt som skier,
Beskrifva som sigh böör? H var veet, hvar som skoon trycker.
Sa.ll, ok mebr än som säll, tben afunds-töro ey sticka,
Dy intet är ännu på iorden född then man,
Som allom til behagh ok nöije giöra kan. —
Hvad möda åldren haer, kan iagb ey hinna skrifva,
Fast om än mycke få til älsta åldren lifva.
Vårt lijfv begyns mäd gråt, fortåres mäd olast,
Ok slutes åndelig i svAgheet, suck ok pust.
Hvem troor då hafva skiäl hiärtinnerligh at söria
Then, som sit rätta lijfv haer genom döden böria?
Hvis salig-sälle siäl fabr hädan himmel opp,
När uthi mörkan grifft neersäncks hans döda kropp.
O, outhtalig lust! o, obeskrifvligt gamman.
Som sådan salig siäll boos helgon’ allesamman
Athniuter in för Gudb! Ey hafver öga sett,
En något öra hört, hvad lust Gudb haer berett
För them, som hieltelijk i thenna världen kämpa
Ok satan, synd ok kiött mäd trona nederdämpa,
Stå faste lijk som berg i mootgång, kors ok nödh,
Ok öfvervinna alt igenom en säll dödh.
Lät hedna skalder frij berömma Tempe dalar,
Thet Elyseske felt, ok hvad man els om talar
Ok håller rätt för liuift; siälff Eden, hvar ban är,
Kan intet lijknas vidh then glädies-ort, som thär
Beboos aff ängel-folk, som sinn ok syn belysta
I Herrens herligheet, then the ey mehra mista,
Men skåda natt ok dagh. Tbär höres helig sång,
Som långt Amphions röst ok Orpheus lyre-klång
I liufvheet öfvergår; the kunna sigh thär mätta
Utaff Guds godheet siälff, ey som the, som för tbetta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
