Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lasse Johanson (Lucidor den olycklige)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
At tben på rosor går, en an på törnen sitter,
At mången önskar, hvad ban aldrig fånga gitter,
En an fåår, bvad ban vill, på slumpvijs* oomtanckt:
Tbet menar mången dår* aff lyckan vara sk&nckt,
Ok hvad som hånder mehr i thenna iemmerdalen,
Hvar glädie, frögd ok lnst mad olast, sorg ok kvalen
Omvexlar dagligh dags, hvar timm’ ok ögneblek,
Så länge til tbes vij nå lijfves sidsta streek.
O, fåhnar utan veet, lijk them som grandet leta
På stiärne-taket si al ff, ok troo vill-stiårnor reeta
Then ena til alt ondt, en annan til alt gått,
Alt efter theras ram, alt efter tidens mått.
Om solen trijkant står mad Japiter, ok månen
Ey undfår misslynt skijn aff Marte, såyer fåhnen:
Then som då blifver född, måst älskas atan tvijk
Aff världens högste folck. Han måste blifva rijk,
Om svijklige Mer c ur uti et sexskijn finnes
Mad Venus ell en an vill-stiarna, som ey hinnes
Igenom åter-lopp utaff Saturn ok fieer,
Som i et fyrkant skijn all olycks-plågor meer
An lyckan främia plä; dy, när som Mars then grymma
Är tvärt moot solen satt, ok Japiter ey rymma
Kan nndan fadren sin, then han för haer kiört uth
Uhr himmelen (som skrifvs), giör dårar sådant slant:
Een menniskia som blijr i olycksteknen fodder,
Måst lifv’ uti all sorg, in till thes han blijr odder,
Han baer i världen ey än mödosam förtreet.
O, meer än tokot folk, som veet, hvad ingen veet!
Hvad kan en stiärnas rum, bvad kan full strålar hielpa?
Hvad kan Saturn ell Mars förutan van-troon stiälpa?
O, vettig galenskap! o, klooksint tookerij!
O, utan blundan blind, som loo-synt intet sij,
At alt hvad som oss skier, olycksfall eller lycka,
Sorg, iemmer, siukdom, ok hvad nånsen oss kan trycka,
Är utaff himlen sialff ok aff then Högstas nådh,
Som skänker ondt ok gått aff oransakligt rådh
Åt then, han vill ok täks; then ena blifver rijker,
Then andra fattög, fast han dagh ok nätter fijker;
Then kommer til högt stånd, som förr i mörkre lågh,
Then til et träldoms ook, som tusen tiäna sågh
För få forlupne daer; then hafver stadig hälsa
In til sin sista stund, then kan sigh neplig frälsa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
