Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lasse Johanson (Lucidor den olycklige)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
At tijden våld ok mackt, prål, bögheet, vyrd’ ok åbra
Mad alltijdh hvassan tand som snabbast kan fortära,
Rons, om åtb fornas skrifft man minste vitsord gier,
Hvar lyckan en ophögt, at stialp’ en anfnan neer.
Är icke Assurs mackt langst krafftlös ok förgäten,
Ey mebr än blot et nampn, lijk Persens prål upäten?
Haer icke tidens rost längst frätet ägget ntb
På Alexanders svärd, som tben konst-knutne knut
I Pbrygien oplöst? Hvar är tbe lager-kransar
Som Cæsar haer fortjent? Är någon som mebr ansar
Hans fordom stora våld? Hans höga modh är dödt,
Seen som hans purpur i hans egen blodh bleff blött.
All theras prål ok prackt ok mackt är platt försvunnen,
Lijk som en giäller röst, som börs ok ey blijr funnen,
Lijk tiden, som nu är, i vareisen ey ståår,
Lijk som en skugge flyr, ok lijk en dröm forgår.
Hvar är nu Solo ns veet, hvar C ræs u s stora pängar,
Hvar Archimedes konst, b var C rass u s ok hans drängar,
Hvar Ganymedes, hvar Adonis deiligheet?
I grafven. På hvad ort? Then ingen mehra veet.
Hvem vil tå icke troo — ok skiäligt — at alt inte?
Alt, alt sin ända feck, så snart 6om tbet begynte;
Ey bielper bårdheet Steen, ey finheet något guli,
Ey en demant sit skijn: hvad mull är mått blij mull,
Ok mullen ingen ting. Yij, som bland andra diuren
Lijk, maskar krälla kring, måst skatten åth naturen
Betala lijk som tbe. Ey bielper adligt blodh,
Ey rijkedom ok konst, ey styrkia, veet ok modh:
Som bär för ögon syns, bvar som vij kunne lära,
Uthaff en dödan kropp, bur ussel världsligh ära,
Ok hvad ther hänger vid. Had’ bögheet döden skräckt,
Voor inte thenne båbr med sorge-svart betäckt.
I fall at någon släckt i verlden sigh kan lijka
Vidb then säll dödes ätt, så må ey thenna vijka
För någon, hvems tbet är, som älst och ädlast fins
Ok förstan ophofs-root aff uhrmins minne mins.
Lät Rom the Bruter fritt ok Fabier berömma,
Lät världen ey Metell- ok Scipioner glömma,
Lät Cicero sit roos ok Tacit. hvad sig bör,
Et äreminne baa, som aldrig nånsen dör:
Vij kunn* i tbenne släckt tbem allesammans vijsa,
Ja, siålfva Rom haer förr måst rädas ok leli prijsa
X: 22.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
