Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En svensk fånge i Simbirsk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ett wildt och obrukt folck, grymt, utan skick, maneer, Ey ackta ähra, roos, berömm; förutan Er Som Lappar fordom dagz i skogar wille fara.
I tagen från oss thet Naturen diärft oss gifwit,
Ifstifften enighet, opwäcken nöije, roo,
Och giören at i fred wij med hwarandra boo,
JDå wij oss utan Er som willdiur sönderrifwit.
O Jordens Änglar! O I skiönsta fruentimmer!
På Er Naturen baar sitt mästartycke tedt,
Med alla g&fwor Er till öfwerflöd försedt,
At taga bort wår sorg, at lindra w&rt bekymmer.
När hiärtat sorgze är, I lust och glädie skiäncken,
I wäcken opp en frögd, som ey beskrifwas kan,
Ens ögon muntra blj när man Er skådar an,
Och sinnen fägna sig när wij på Eder täncken.
Men hwart will mig nu hän ett brinnand hiärta drifwa? Thet är för mig för bögt Er rätta loford gee,
Med swaga ögon är thet klara Solen see,
At willia würdigt nog om Eder kunna skrifva.
Mn nijt går alt för långt och alt för wijda drager
Min wördnad mig, när iag thet mig will understå Hwarfrån Apollo sielf med blygd sin wäg skull g&:
På swaga axlar iag en Centnärs börda tager.
Jag stannar billigt, ty en hälftig sorg sig finner Uti mitt hiärta inn, iag kiänner ångest, qwal,
Och tårar rinna ur min ögon utan tahl När iag Er skiönhet och Er dygd mig här påminner.
Jag säger här, ty iag tror ingen ort kan wara,
Där kiärlek mindre är, en sådan kiärlek som Utaf Naturen först i wåra hiärtan kom,
Och där sig dygd och tuckt med en reen Älskog para.
0 swåra fångskapzband! O hårda Rysslandz fängzlan!
O grymma träldoms ook som ingen ända får,
Där man i sorgens sand med trötta fötter går Och där oss döda will en långsam hiärtans ängzlan!
0 al dr a Bkiönsta Kiön, 1 Swerjes Fruentimmer,
Om Edert hiärta än en gnista godhet bär,
Och någon tancka om Er fängna landzmän är,
Så seer dock gunstigt an wårt älend och bekymmer,
Som daglig dagz taar till ju äldre som wij blifwa;
Ju meer wij täncka på Er skiönhetz öfwerflöd,
Er dygdz fullkomlighet, ju större blir wår nöd,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
