Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En svensk fånge i Simbirsk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I slöijor och i boij them pesten lämbnat qwaar,
Af hwilcka dessa ord och bittra klagan hördes:
* * *
Så feltes peBten då; thet war den enda pl&ga
För hwilcken oss härtills then grymma lyckan skont; Men nu så haar hon med thet största af alt ondt Wår skeppa welat opp till högsta bredden råga.
Kund kriget intet nog wårt arma Swerje öda
Ut med ett blodigt swärd, och taga männen bort? War hungren intet nog at lifwet giöra kort,
At både qwinnor, män och barnen långsamt döda?
Oss hafwer ödet till then sidsta plågan ämbnat;
Seen krig och hunger dräpt båd fadrar, bröder, män, Så war wårt arma kiön allena q war igän Till pe3tilentians rijs och smittsam siukdom lämbnat.
Oss kunde kriget ey wårt lif ifrån oss taga,
Oss bade hungren skont, så kommer pesten då,
Som med ett smittsamt giffit skär af wår lefnadztrå, Och will oss skyndsamt i then mörcka grafwen jaga.
Ach! wore wij man där, så hade plågan ända,
Ty döden ända kan allena wårt beswär,
Emädan intet hopp för oss meer öfrigt är At nånsin sorgen skall sig uti glädie wända.
Wij skulle nästan ey Er, kärsta systrar, unna,
Som redan från oss bort igenom döden gått,
Then stilla fred som I i tysta grafwen fått,
Ty inga plågor meer Er roo förstöra kunna.
Dock fägnar oss thet hopp at Eder snart få föllia,
At döden skall oss snart then samma hwila gee; Emädan i wårt lif wij intet nöije see,
Så skall wår swarta sorg och swarta grafwen döllia.
Hwad haar wårt arma kiön mot hårda lyckan brutit?
Hwad hafwer hon för argt uti wårt wäsend spordt, At hon wår heela tid haar så olycklig giordt,
Och alla olycksskått löös på wårt släckte skiutit?
Wij äro ju ey the som grymma krigen föra
Som sätta städer, slått och byar uti brand,
Ey något blod giutz ut utaf wår späda hand,
Och ingen pläga wij från huus och hemman köra.
Om man oss lydde åt, ey något krig då wore,
Ey något blodigt slag; wår willia hellre är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
