Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vitterhet-arbeten af Andreas Rydelius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
allenast fortsatte han med oaflåtlig ifver sina studier, utan
eg-
nade sig äfven inom de mest olikartade vetenskapsgrenar med ett nit och en skicklighet, som äro öfver allt beröm, åt
medde-
landet af academisk undervisning, ehuru knappheten af
univer-
sitetets tillgångar ej medgaf, att han försågs med någon fast anställning förr än år 1707, då han ändtligen förordnades till prsepositus vid communitetet. Trenne år sednare blef han
ut-
nämnd till professor i logik och raetaphysik, och erhöll
deri-
genom ett länge önskadt tillfälle att egna tid och krafter mera odelade åt utarbetandet af den för sin tid högst märkliga på Cartesianska grundvalar uppförda philosophiska lärobyggnad,
hvil-
ken jemte hans förmåga såsom latinsk vältalare i främsta
rum-
met gjort hans namn frejdadt och äradt a).
År 1725 ordinerades Rydelius till prest och erhöll samma år Hardeberga prsebendepastorat. Det var den tiden vanligt att vid inträffande ledighet i den theologiska faeulteten platsen bortgafs åt någon af den philosophiska facultetens äldre
pro-
fessorer. 1 allmänhet var visserligen detta sätt att besätta
the-
ologiska lärare-embeten föga lämpligt, då endast i mera
säll-
synta fall någon af den philosophiska facultetens professorer
vi-
sat sig vara fullt qualificerad att ett sådant kall bestrida* Med Rydelius var likväl förhållandet helt annat. Hans theologiska studier voro djupa och grundliga, och redan såsom philosoph hade han ansett för en af sina käraste uppgifter att med
hvar-
annan försona och förbinda förnuft och uppenbarelsetro. År 1730 förflyttades han till en theologisk lärostol, ereerades 1732 till theologise doctor och utnämndes redan samma år till domprost i Lund. Efter biskop Linnerii snart inträffade bortgång vann Rydelius år 1734 sin sista befordran, då han, af stiitets
pre-
sterskap med stor öfvervigt i röstetal uppförd å första
förslags-
rummet, utnämndes till biskop öfver Lunds stift och
procan-
celler vid universitetet. Hans förvaltning af det nya
ansvars-
fulla embetet var så förtjenstfull, att en bland hans
minnes-
tecknare kan med god grund fälla det omdömet, att ”hans
bi-
skopstid kan tjena till mönster för biskopar i alla tider”; men 2
2) Boéthius, en isynnerhet på detta område competent domare, yttrar på anf. st. p. 18. ”Urskiljandet af mänskliga Själens
egenska-
per, förståndets krafter och gränser, hade alltid varit målet lör hans skarpsinnighet och djuptänkta undersökningar. Af alla philosopher, som på Cartesii grunder velat utforska dessa ämnen och utstaka gränserna emellan sanning och lögn, kan ingen utom den djupsinnige
Male-
branche sättas i jemförelse med Rydelius.”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
