Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Germund Cederhjelm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EigeiiMS ensligheetstankar
öfver
sin trogna Angeleie
och
dess vackra ögon.
Shen vyrdnadh, som jagh har för digh, min kiära, burit,
Har intill denna dagb ordsakat, att jagh varit
Så måhl-108 och så tyst och aldrigh tordt begynna
För vanhopp af min krafft, det i mitt hierta inna
Har legat, tahla uth eller och pennan fatta
Och teckna ditt beröm, som jagb för alt har skatta.
Men effter ödet har, nu någon tidb fått stängia Vår svorna ombgång åth, ocb torde så) eds trängia Hoos digh dhen tanken inn, som sktille tidhen svahla Den starka trobeets-eldb, som utbi dödb ocb dvahla Bör ingen ändring, kiöldh äbrfara, uthan brinna Så länge lifvets liuss kan hoos mig näringb finna.
Dy har jagh äntligt satt tillbakas fruckt för febla Och vill digh allt mitt lif för bristen för uth dehla,
På det du säkert må, der af få see och dömma,
Att jagh är liflöös sjelf, när jagh ey finnes giömma Mitt lifs ocb lefnads skatt, min kierleks grund och stierna, Det ähr digh, Angelon, utbi min siähl och hierna,
Hur må det nånsin skie, att dhe din ögon sälla Må nånsin glömmas bort, som jagb af kierlek svälla Sågh, när jagh afskiedh togh, som ville dhe sielf säga: FÖrgiatb nu aldrigh oss, du skall oss evigt äga.
Dy jagh dbem ocb fast mer äbn Titan nånsin ärar,
Och dbem fast högre na ähn som migh sielf begärar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
