Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Carl Gustaf Cederhjelm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tredje sången.
Då rikdom ey ännu begynt vår båg betaga,
Var öfverflod en drom, ocb ståt en obörd saga,
Til sina likars stånd man då ey afvond bar,
Ja mer enfaldig ro, ju sötare bon var.
För sällbet det då bölts, sig ey för mycket möda,
Med orcklösheten sjelf fans öfverflödig föda;
I deras gäste-bud sats mjölck ocb frochter fram,
Ocb aldrig blodet ran af något litet lamm.
Ed löfsal, täckt med balm, var menskians enda naste, Der giömdes frucbt för dem, som fredligt der i gåste.
Et fårskin i den tid beklädde herre, dräng,
Ocb gröna mareken var den skiönste duk och säng.
En kryddqvast, som han fans i ängen, der man rände, Var då den enda skänek man uti älskog kände För en så liten skänek, och några kärleks ord,
Man riklig blef belönt och offta lycklig gjord.
Men lyckan, bvilkens art är altid alt ombyta,
Begynte derpå strax för oss med glitter skryta,
Hon vijste all sin skatt men icke skattens gift,
Och från den dag blef guld en grund til kärleks drift. Man såg vällostighet, som lyckan altid följer,
Sen dräneka gammal sed med sina yrhets böljer,
Den förra tidens bruk blef mer ey funnit täkt,
Och för en stränger dygd man genast vardt förskräkt. Et nöye, vunnit lätt, fick mer ey nöye beta,
En långsam önsknings lust för ut det skulle reta,
At ljufligt svalcka sig, man ökte sjelf sin törst,
Ocb matlust vaktes up, då man den dödat först.
All mat då omstöpt blir, knapt vet man b vad man äter; En konstigt gifven smak med egna smaken träter,
Och altid syselsatt med nya rätters gräl,
Om han ey får bedras, tror han det är ey väl.
Sidst äregirighet, den ingen höghet mättar Med sin fåfänga rök, all verlden så inrättar,
At efter hennes lag en hel ovärdig man Der af väl drucken blir, men aldrig fyllas kan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
