- Project Runeberg -  Samlade vitterhetsarbeten af svenska författare från Stjernhjelm till Dalin / 11. En svensk fånge i Simbirsk ; And. Rydelius ; Harald Oxe ; Germund, Carl Gustaf och Carl Wilhelm Cederhjelm /
166

(1856-1878) [MARC] With: Per Hanselli
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Carl Gustaf Cederhjelm

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Hos Iris låten ehr af vördnad stads regera,

Förskon en hennes blygd, dess kärlek at formera,

Alt groft, tvetydigt prat, alt tahl for plomt och fräckt Af den, som fräck ey är, kan aldrig finnas täckt.

Förr det til godo höltz, men uti våra tider.

En slik tvetydighet belefvadt folck ey lider;

Vid henne vämjes man, om hon begripen är,

Och, om hon är för mörck, ey någon frucbt bon bär. I gjerning och i ord långt från at sådant blanda. Bevisen ärbarhet år bägges själ och anda,

Och uti storm med hopp at vinna hastigt slut,

För farlig i ehr eld ey gifven eder ut.

Ey minsta våldsamhet i kärlek låten märka,

Man kärlek helre bör än ärligt namn förverka,

Ehr Philis tvingen ey uti en billig harm Ehr låta leda ut, vid axel eller arm.

Jag ieke säya vil, I frucblöst skolen tråla,

En kyss ey tas med våld, men man kan honom stjäla; Och fast än Philis då med onåd hotar ehr,

Hvad tyks af våde skedt, dess hjerta efterger.

Dervid behöfven I dess vrede icke väya,

Men djerfvens ey til det, som jag ey dristat säya. Förskräcken ey dess själ, det är et frucbtsamt kön,

Af h vil ket utan vål d förtjenas bör all lön.

Hvad, någon fråga tör, skal jag i lengtan tvina, Tils Iris ber om lof at läka få min pina,

Til dess af blygsamhet hon mera röd än blod, Mig förbrår at min dygd betar min kärlek mod? Men denna frågan sker af et lösacbtigt sinne, Som menar aldrig dygd vi obefläckad finne,

Som icke hålla vet sin önskan inom lås,

Och utan kroppslig lust tror intet nöye fås.

I dygd ig kärlek jag tilräcklig sållhet finner.

Hur last utöfvas må ey ur min penna rinner. Förvänten ey af mig i dy mål råd och lag,

Min lära är för dem, som täneka liksom jag.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:11:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svsf/11/0392.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free