- Project Runeberg -  Samlade vitterhetsarbeten af svenska författare från Stjernhjelm till Dalin / 11. En svensk fånge i Simbirsk ; And. Rydelius ; Harald Oxe ; Germund, Carl Gustaf och Carl Wilhelm Cederhjelm /
197

(1856-1878) [MARC] With: Per Hanselli
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Carl Wilh. Cederhjelm

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Af knngen trogen tienst med nåd och ynnest mötes;

Och kiosand vällust ey från hederstrappan stötes.

Af envåldsväldets sohl man liufva stråblar tar,

Man vördar blott sin kung, til tienst man alla bar. Den blinda hopen med vår glantz vi så betaga,

At våra största fel dem också skn behaga.

Där fruckta intet vi för rådets tunga band,

Där uppå kiärlig lust ey lagen lägger band.

Ach, at 1 sötman af Tarquini nåd fick smaka,

I som vid hof så väl som lägret kunnen vaka,

Ja, handrad gånger bar ban, berre, for mig sagt, Hur giärna ban med er skull dela all sin macht Sig rådets stålthet då till fota för er lade.

Titus.

Jag såg Tarquini bof, men derför afsky bade,

Sat jag nu i des hof, den högsta vor* jag väl, Tyrannen näst, hvad mer? Jo des förnämsta träl. Tack himmel sådant bar jag aldrig lust begiära,

Jag söker äbra vä), men ey en nedrig ähra.

Min åtrå aldrig är en våldets träl att bli,

Kryp sielf fritt under ok, jag lyster vara fri.

A ron.

Så obevekligt bröst jag tvungen väl berömmer,

Docb mins hur* Tarquin om er barndom varit ömraer, Han är än mån om er, när han i går begret,

Med mig sin döda son och egen uselset,

Sad’ ban: Acb Titus, du oss understödja borde,

Du såleds dig vår trohn ocb dotter värdig giorde.

Titus.

Hans dotter, Tullia! Är ödet icke bårdt?

Aron.

Hon förs nu till den kong, b vars ok syns er så svårt. Sin födslobygd och er bon tvungen lemna täncher,

Åt en ligurisk kung sitt våna bierta skiäneker.

Blif ni emedlertid i tienst hos rådet qvar,

Förfölg des fader, bryt det välde, ban än bar.

Jag hoppas snart få see Roms malm i elden smältas,

Des slott bli aska och dess torn om ända vältas.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:11:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svsf/11/0423.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free