Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Carl Wilh. Cederhjelm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.Andra inträdet.
Aron och Messala.
Aron.
Har alt väl lyckats, säg?
Har da änna förmatt att Titi sinn beveka,
Vill han ey längre till vår konungs ynnest neka?
Messala.
Mitt hopp var stort, men han oböjlig kiärlek har Till Rom, han brås deri för mycket på sin far.
Han hatar rådet och för Tullia han brinner;
Den kiärlek och des hat, som i hans ådror rinner,
Hans afund, stålthet, och hans brånad, hans begiår, Des hierta, tänckte jag, åt mig förråda lär,
Men doch, hvem skulle tro, Roms frihet honom vunnit; Printzessan älskad var, men Rom dock längre hunnit Det hat, som i hans bröst mot kongen rotat sig,
At konstigt rödja bort jag trägit mödat mig.
Emot hans föresats jag fåfängt något strider,
När han hör Tarquins namn det i hans hierta svider. Hans ifver mig förböd at tala mer derom,
Om jag mer böde till, jag i des ogunst kom.
Aron.
Så har du intet bopp at honom kunna röra?
Messala.
Nej. Mån hans yngre bror lär mindre motstånd giöra? En Bruti son likväl jag lofva kan åt er.
Aron.
Mån Tiberinus sig uppå vår sida gier?
Men säg, hvad konst, hvad nät, ha dervid brukta blifvit?
Messal a.
Hans äbregirighet har mig den skansen gifvit.
Hans ögon mången gång af afvund våta stådt.
At Titus i beröm så långt för honom gådt.
De vundne fanor, dem de upp i templet bära,
De lager-krantzar, den triumph och seger-ähra,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
