Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Carl Wilh. Cederhjelm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tito«.
Jag vill strax till dem komma. Jag går; men, gudar I, som främjen stadsens fromma, Slå, vräk det hierta ner, som fult af skam ocb brott, Nu varit dygdigt, om det fast mot kierlek stådt.
Du, otacksamma råd, skal väl min kiärlek lemnas Dig till ett offer? Nei, min Tullia bor bemnas.
Se templet, som jag med min trohets märken fylt.
M essala.
Der fräcka rådet är, som edert bat forskylt.
T i t u 3.
Jag vet . . . inen himlen kan det tillbud aldrig gilla,
Des dunder skräna så; håll, otacksamma stilla.
Dit land förråder du. Nej, Rom, acb nej, min far, Nej, gudar, som mig frälst, jag är den jag for var. Mig ärans följe ey uti mitt lopp har felat,
Min ätt och fäders blod jag ey vanbörda velat.
Ert offer blifver rent; men skulle också jag Till lastvärdt öfverdåd och odygd dras i dag,
Skull jag förledas af begiär, som mig nedtrycka,
Så slå den brottslig är, men främjen stadsens lycka.
Fierde -Avhandlingen.
Första inträdet.
Titus, Aron och Messala.
Titus.
Blygd, harm, fört v i fl an ha red’n vahlet hos mig giordt, Jag vill ey böra mer, . . . drog intet; res man fort Och lämna mig åt dygd, jag nögd mitt qval då drager. Jag stark mot edra skiäl, mot hennes tårar svager,
Skall aldrig henne se, mitt hierta frucktar mer An alt tyrannens hot ett ögnakast, hon ger.
Jag skal mig slita lös; res . . . Men kan jag det lida?
Aron.
Jag endast till er tienst så långe velat bida,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
