Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Olof Rudbeck d.ä.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ställning och betygade honom sin synnerliga bevågenhet.
Följande år ntgaf han en akademisk afhandling de
circu-latione sanguinis och lät i Westerås trycka sin beskrifning
om de lymfatiska kärlen nnder titel de ductibus hepatis aquosie.
Nu framträdde doktor Bartholin i Köpenhamn med
påstående, att upptäckten tillhörde honom och ej Rudbeck. Detta
föranledde en långvarig strid, som slutligen slöts dermed,
att den store Haller afkunnade utslag till Rudbecks fördel.
Ar 1653 erhöll Rudbeck af drottning Christina ett
betydligt stipendium, hvarigenom ban sattes i tillfälle att
företaga en resa till Leyden, som den tiden var medicinens
förnämsta högskola. Här uppehöll han sig öfver ett år
och var en af den berömde doktor Hoorns flitigaste
lärjungar, hvarjemte han sysselsatte sig med vidare
undersökningar af men niskokroppen samt botaniska studier.
Tillfället att taga kännedom om de många sinnrika mekaniska
inrättningar, bvarpå Holland redan då hade rik tillgång,
lemnade han icke heller obegagnadt. Vid denna tid lät
konung Ludvig XIV erbjuda honom en årlig lön af 4000
rdr, om bau ville ingå i fransk tjenst; men han föredrog
att för en mindre lön tjena sitt fädernesland och återvände
hem 1654, rikt försedd med en mängd rara frön och
växter samt ritningar och modeller. Efter återkomsten till
Upsala biträdde han först professorerna Frank och Stenios,
blef 1635 medicine adjunkt och 1658 e. o. professor i
fysik och botanik, hvarjemte han skulle bafva vården öfver
den af honom året förut anlagda botaniska trädgården,
hvilken han ock vårdade så, att utländingar förvånades att
se de växter, han odlade, trifvas i Thule.
Efter professor Stenii död 1660 erhöll Rudbeck
full-magt att vara ordinarie professor i anatomi och botanik.
Året derefter erhöll Hofvenius den andra medicinska
professionen, och genom dessa båda utmärkte lärare börjades
en ny epok för det medicinska studiet vid Upsala
akademi. Angelägnast blef nu anskaffandet af en ordentlig
anatomi-sal, och detta behof afbjelptes medelst den
gustavianska kupolens inredning för ändamålet Motviljan för det
anatomiska studiet, som förr betraktats såsom en uree nom
et inaudita och ett mysterium för den dödes slågta, hade
Rudbeck redan undanröjt, och lärjungarnes antal ökades med
nästan hvarje föreläsning, så att det vid arets slut utgjorde
87, då före honom ytterst få egnat sig åt denna vetenskap.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
