Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Olof Rudbeck d.ä.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
*
Ar 1662 valdes Rudbeck till akadennV.us rektor, och
på samtlige professorernas begäran och kanslerns
tillstyrkan innehade han detta embete ett helt år, då ombyte
eljest skedde for hvarje termin. Vid årets slut mottog
konsistorium med barm och förtrytelse den underrättelsen, att
akademien skulle ställas under ett slags kuratel eller
upp-sigt. Man skyndade då att hos kanslern undanbedja sig
detta formynderskap, men fick till svar. att sådant väl
be-böfdes i anseende till professorernas kif, split och
försumlighet i lektionerna. Kort derefter ankom ock regeringens
bref af den 14 Februari 1663, som förordnade
ärkebiskopen Stigzelius, lanfsböfdingen Rå la mb och professorn
Rudbeck till kuratorer. Nu bestormade kamraterna Rudbeck
såsom upphofsman härtill; han bedyrade, att han bäruti icke
någon del hade, men ingen ville sätta tro till hans försäkran.
Man visste, att Rudbeck stod i stor ynnest hos akademiens
kansler, grefve M. 6. de la Gardie, och att denne gerna
lyssnade till hans råd, hvaraf man slöt, att äfven denna
nyhet utgått från Rudbeck.
Nu fick väl Rudbeck tillfredsställa sin lust att styru,
men ock i rikt mått skörda obehag och förföljelser af
kamraterna, som icke kunde lida hans öfvermagt. Jmellertid
vann akademien betydligt under Rudbecks styrelse, ej blott
genom hans nit för ungdomens ordentliga undervisning, utan
äfven genom hans synnerliga ifver i att uppföra och
förbättra nödiga bygnader för akademiens räkning. Denna
bygnadslust lades dock bonom till last, emedan
räntkammaren var i den ställning, att professorerna och öfrige
tjen-stemän hade svårt att få ut sina löner; men han styrde
och ställde utan att konsistorium rådfrågades eller
räntmästaren fick kännedom om kostnaderna; tog med den ena
handen, gaf med den andra och lade af egna medel till,
der så tarfvades.
Efter det klagomål öfver denna sjelfrådighet tid efter
annan anförts hos kanslern, kom denne ändtligen den 4
Juli 1670 till staden för att undersöka förhållandet. Sedan
han sammankallat konsistorium, uppfordrades Rudbeck att
bemöta de anklagelser, som mot honom blifvit anförda.
Rudbeck aflade då en fullständig redovisning öfver bvad
han till akademiens fordel uträttat. Deraf framgick, att
han inköpt plats till trädgård för 6227 daler och för dess
anläggning sjelf tillsläppt 9500 dir, byggt theatrum anato-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
