Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Olof Rudbeck d.ä.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Med vunnen doktorshatt oeb ett stort förråd af
sällsynta frön och örter begaf ban sig sjöledes till Göteborg,
dit ban ankom i början af år 1691. Följande år den 11
Jannari utnämndes han till professor i medicin och
botanik, då ban gjorde sitt inträde med en oration ds studio
botanicc rite excolendo. Hans botaniska föreläsningar vanno
ett stort tillopp af åhörare, bland hvilka man äfven såg
landsböfdingen Höghusen. Kort derefter började ban ock
att jemte fadern utarbeta ocb fullborda det botaniska
arbetet Campi filysii, hvilket gick forloradt i branden 1702,
Af den året fornt ntkomoa andra delen hade redan några
exemplar hnnnit ntlemnas; men af första delen skall icke
mer än två fullständiga exemplar af de då tryckta arken
blifvit räddade. Under de sednast förflutna åren bafva
dock så väl denna typografiska raritet, som äfven fjerde
delen af Atland genom kgl. bibliotbekarien G. B.
Klem-mings försorg blifvit i fotolithografierade aftryck
tillgängliga för bokvänner. Länge hade man trott, att alla
träsnitten till Campi Elysii gått förlorade i den förr nämnda
branden; men då Linné d. y. tillträdde sin fars profession
ocb boställe, upptäckte ban i en skräpvrå 130 st deraf.
Dessa beslöt ban att afdraga, men den redan begynta
tryckningen blef inställd och slutligen alldeles försummad. Med
de linnéiska samlingarna öfvergingo dessa träsnitt sedan till
Englaud. Håraf synes, att Rådbeck lemnat dem till Linné
för att användas eller möjligen att i en ny upplaga
ntgif-vas. Huru de fått sin plats i den vrå, der de sist
återfannos, kan nn lika litet utrönas, som i hvilken mon Linné
kunnat i öfrigt göra sig sina föregångares samlingar till
godo. Utan att på något sätt förringa den store mannens
förtjänster, står dock fast, att botanikens grundläggning i
Sverige härleder sig från de båda Rudbeckarne, ehuru
deras arbeten i denna väg, fördunklade af den efterföljande
mästaren, nu bafva blott en historisk märkvärdighet
Ar 1695 företog Rudbeck på kon. Carl XI:s
befallning en resa till Lapplqnd. Frukten deraf blef hans
Lopporna Iliu&trata, som skulle utgöra 12 delar; men endast
första delen hade utkommit, då manuscriptet till de öfriga
gick forloradt i branden 1702, och af alla de samliogar,
han hemförde från denna resa, räddades endast en
växt-förteckning, som ban 1724 lät införa i första delen af Ada
societatis scientiarum Upsaliensis.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
