Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Olof Rudbeck d.ä.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
—
Illad glans det mdbeckska namnet År 1719 uppböjdes ban
i adligt stånd med bibehållande af sitt ärfda namn, 1739
erböll ban fullmagt såsom arkiater ocb afled följande år
den 23 Mars i samma sjnkdom som fadern.
Till utseendet var arkiater Rudbeck stor och reslig med
rak och stadig kroppsbyggnad, stor näsa ocb starka
anletsdrag. Hans belsa var så bestandig, att ban aldrig
klagade sig sjuk. Kort före sin död kunde ban ännu, ehuru
snart 80-årig, med lätthet stiga till häst ocb löpa kapp
med ungdomen; hans klädsel var svart ocb enkel, bans
diet måttlig; vin hade han aldrig smakat förr, än hso
uppnått det trettionde året Det enda hvari han något
öfver-flödade, var spanskt snus, b vårföre ban merendels bar
snusdosan i banden.
Rådbeck var tre gånger gift: l:o 1691 med Catharina
Goeding, 2:o 1698 med Catharina Schönstrom ocb
3:o 1721 med Charlotta Rothenberg, som öfverlefde
honom. I dessa tre äktenskap skall ban tillsammans haft
24 barn, ehuru blott 15 äro angifna i Anreps ättartaflor.
Här vill jag endast nämna äldste sonen Olof, hvilken ock
idkade skaldekonst, ehuru jag icke kunnat finna mer än
ett griftqväde af bonom, hvilket jag i denna samling
inrymt. Han var född 1691 och dog redan 1716; med sin
hustru Anna Maria Törne blef ban fader till den under
frihetstiden så ryktbara Thore Gustaf Rudbeck,
laodt-marskalk vid 1765 års riksdag, general-major, friherre,
riddare ocb kommendör af svärdsorden med stora korset.
Såsom af föregående korta lefnadsteckningar
framgår, är det icke inom skaldekonstens område Rudbeckarne
sökt eller vunnit sin ryktbarhet; också öfvade de denna
konst endast tillfälligtvis. Fäderneslandets ära och dess
förherrligande var det må), till hvilket de gemensamt
sträf-vade. Carlarnes bragder bidrogo ock att ännu mer öka
deras ifver för allt, som rörde fäderneslandet, dess
framfarna öden, dess kultur och språk. Då akademien inbjöd
vetenskapernas vårdare, gynnare och vänner att bi vista en
akademisk fest, skedde detta alltid på latinska språket;
men den äldre Rudbeck djerfdes bryta detta bruk: då
romaren talade sitt modersmål, så ville ban, att ock
svensken skalle göra sammaledes. På modersmålets renhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
