Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Olof Rudbeck d.y.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Var hon ey gud lig dä, som slik en kiårlek hade,
Och alt hvad God befalt, så högt på biertat lade,
Att henne ingen ting i verden var så kiår,
Som giöra det han vill, och vara dår han år?
Ty sök te hon och först för sina plågor lisa,
Uti Guds helga ord, och sen hos verdsens visa:
Förenandes sig straxt, formedelst vijn och bröd,
Med sin Emanuel, på sått som ban det bod.
Att bon barm her ti g var, det rönte vål de våre,
Som uti sista feid och örlog blefvo såre
Och förde fågne bort uppå en fremmand o,
Dår vatten vankat nog, men mycket litet bro.
Då vijste hon sig så barmhertig, from och goder,
Ratt som hon varit har al redan deras moder:
Sitt egit tog hon af och skänkte dem fullt opp,
Att föda sig där med, och klä sin usle kropp.
Hvad godt hon och så giort, sen hon har drotning blifvit,
Det är än mycket mer; fast ingen der om skrifvit
Ja, mera än som på en stund kan talas nt:
Ty hon barmhertig var in till sin lefnads slot.
Barmhertig var hon ju, när hon det hus lät bygga
För många arma, som där kunna vara trygga
Och säkre om sin kost, sin föda och sitt brö,
Sin varma, skötzel och sin kläder, till dess dö.
Ja, ingen sorgse siäl hon nånsin från sig visat,
Men alla med sin hielp i deras nöd så lisat,
Att de vändt glade om, uti sit hem och bo,
Från slik barmhertig siäl med biertans tröst och ro.
Hvem har och vurit from, om hon ey from har vurit,
Som aldrig låtit up sin munn till ondt och svurit?
Men sig mot allom tedt så nådig, from och mill,
Att Cbarite8 ey ha dår kunna lagt nå till.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
