- Project Runeberg -  Samlade vitterhetsarbeten af svenska författare från Stjernhjelm till Dalin / 12. Olof Rudbeck, far och son, Erik Wennæsius, Carl Arosell och Henrik Georg von Brobergen /
57

(1856-1878) [MARC] With: Per Hanselli
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Olof Rudbeck d.y.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Elena är och så bos Orekerna en lykta,

En ell, ett lins, ett blass; det jag ey lärer dikta.
Om man no söker app des rätta bo och bas,
Så visar åter norr: bär är det samma lias.

Och efter jag med ord har kommit till at leka,

Är eleos och så, det ingen mig kan neka,

Barmhertigheten sielf, och blir så norr än qvar
Som pekar uppå den, som hos Elnora var.

Ulrika tor och väl det samma här bemärka,

Och jag min tanka får med nästan lika stärka:

Ty bytes U1 i El, så biir Elrika vår

Den dubbel glimmand sool, som gick från oss i går.

Doch soker jag omsonst des U1 i El forbyta,

Hvars höga dygder ell och lias ey månde tryta:

Ty lär Huld rika bli så lias ati sin mull,

Som hon Huldriket var och kongen tro och hall.

Ja, hnra man och vill det höga namnet vränga,

Så måste man sig doch till sielfva granden stränga.

Då lär Alrikas namn och visa, det hon /var
Barmhertig, gud lig, from, förståndig, hög och klar.

Hel gndlig vijste hon ja sig i sina böner,

När hon i kiorkan var och hemma, som man röner,
Uti sin kammar, där hon altid för sig haft
Gnds ord, bvar af bon sög den bästa mast och saft:

Ock bolt hon ey för nog, i kiorkan städs att vara,

Och där att visa sig med munn och orden bara,

Samt latand hufvud och med neder bögde knäd,

Som alt ja fåfängt är, där kiärlek ey är med.

Ty kiärlek emot Gad en kiärlek af sig väcker,

Som till ens ovän sig så väl som oåsta sträcker,

Så att där kiärlek är, där är och intet godt,

Som den ey dela vill, med den som mindre fått.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:11:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svsf/12/0061.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free