Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Olof Rudbeck d.y.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stig upp, komm hit igen, att dina dygder klara
Må stads en regla och ett rätte-snöre vara
För Svia nympber, som nu mista uti dig
Det ljus, hvarefter de ha kunnat rätta sig!
Ändoch, hvad önskar jag, som mer ey fatta gitter,
Än hvad som jordiskt är? Där du alredan sitter
Uti en himmelsk frögd och engla-ro och lust,
Hvar evig glädje är, bland guda-vin och must.
Doch har du alt för brått dig hän ifrån oss lagat1,
I ty den bimle-ro har dig fast mer behagat,
Än all den ähra som dig här bevisat är,
Emedan du alt slikt man hållit för besvär.
O, säll och salig du, vår store Svia droning,
Som fått hvad evigt är, en prächtig guda-boning!
Hvar ro är utan sorg, och frögd förutan ledt,
Slikt intet öra hört och intet öga sedt.
Ett nytt Hierusalem, hvars bomar aldrig slutas,
Och kan doch icke af sin ovän mer beskiutas,
Hvars grund är ädel-sten, och gull dess gator all,
Des portar pärlor och des murar af chrystall.
Där solen skiner ey, och månen icke lyser,
Ty Herren Zebaoth, som alla fromma hyser,
Han lyser och så dem med ljus utaf sig sielf,
Och gier dem öfver nog utaf sin klarhets elf.
Där han och tvagit af hvad dodlikt hos dig varit,
Och gifvit dig igen hvar efter du har farit,
Ett helt odödlikt lif, det evigt blir hos.Gud,
Som dig nu tagit till sin vän och kiära brud.
Far väl, Ulrika, då, far väl, o Elenora!
Far väl med dig och så, du purpur-röd Aurora,
Som på din rosen vagn till all vis Jofurs stool
Så hastigt hafver fört den sköna Manhems sool!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
